Det var på en färja sommaren 2022 som övergreppet inträffade. Båten befann sig på svenskt vatten och ärendet har därför hanterats av svensk polis. En man i 40-årsåldern från Tyresö träffade offret på dansgolvet under en gaykryssning. Efter en stund gick de tillsammans mot offrets hytt.

Mannen utsattes för en våldtäkt på en kryssning för tre år sedan – nu har hovrätten fattat sitt beslut.

Angie Gray

Offret har i förhör berättat att han var kraftigt berusad och drabbades av en total minneslucka. När han vaknade till medvetande utsattes han för en våldtäkt. I tingsrätten spelades delar av ljudupptagningar upp från offrets sömnapp – ljud där mannen hörs säga ”nej” och ”det gör ont”.

Både Nacka tingsrätt och Svea hovrätt finner Tyresöbon skyldig till våldtäkt. Påföljden blir två års fängelse. Tyresöbon ska även betala ett skadestånd till offret på 115 000 kronor.

”Extremt ovanligt"

Att en man fälls för våldtäkt mot en annan man hör till ovanligheterna. Stina Holmberg är docent i kriminologi och forsknings- och utredningsråd vid Brottsförebyggande rådet (Brå). Hon har i många år forskat om sexualbrott och menar att domen sticker ut.

– Det är fortfarande en väldigt liten grupp män som anmäler. Enligt Nationella trygghetsundersökningen kan man uppskatta att runt 20 000 män per år upplever att de blivit utsatta för någon form av våldtäkt. Av dem är det inte mer än cirka 300 som anmäler, säger hon.

Stina Holmberg, docent i kriminolog och forsknings- och utredningsråd på Brå.

Lieselotte van der Meijs

Skam och rädsla

Varför så få män anmäler handlar, enligt Stina Holmberg, mycket om skam och föreställningar om manlighet.

– Jag tror inte att det går ihop med den manliga självbilden att bli utsatt för våldtäkt. Många känner att det är ett tecken på svaghet. Dessutom handlar det ofta om sex mellan två män, och det finns fortfarande mycket stigma kring det, säger hon.

Hon påpekar att män inte har lika starka företrädare som driver frågorna, vilket gör att ämnet sällan syns i offentligheten.

– Det här är något som sker i det fördolda. Män kanske inte vill gå ut med sin upplevelse – de tycker att det kostar för mycket. De vet också att sannolikheten för att det ska leda till en fällande dom är försvinnande liten.

Bevisläget ofta svagt

Enligt Brå leder endast fem procent av anmälningarna om män som utsatts till åtal, jämfört med omkring tio procent när offret är en kvinna. Skillnaden i bevisläge är en förklaring till varför fler åtal med kvinnliga offer leder till fällande domar.

– Kvinnor berättar oftare för någon i sin närhet om vad de varit med om.

När en person snabbt efter övergreppet berättar för en vän eller anhörig kan den personen senare vittna och på så sätt styrka den utsattas berättelse. För män ser det ofta annorlunda ut. Många berättar inte alls vad som hänt, vilket gör att den typen av stödjande vittnesmål saknas.

– Män har inte alltid lika nära relationer där man pratar om så intima saker. Det bidrar till att bevisningen blir svagare, och det påverkar chanserna till en fällande dom, säger Stina Holmberg.

Skammen måste bort

För att fler män ska våga anmäla krävs ett förändrat bemötande och en förändrad syn på manlighet, menar hon.

– Det viktiga är att ta bort skammen. Det ska inte ses som svagt att bli utsatt, och det ska inte finnas skam kopplat till sex mellan personer av samma kön. Den som vill anmäla ska inte behöva vara rädd för att polisen ska se ner på dem.