Jakobsberg

En lång rad med påpälsade förskolebarn marscherar mot simhallen. Två gubbar skyndar över parkeringen med varsitt tennisrack i handen. Idrottsområdet i Jakobsberg är ett av kommunens mest välbesökta platser.

Men marken är giftig.

– Det hade jag ingen aning om, säger Dmitrij Johansson som ska till simhallen med sin 4-åriga dotter.

Dmitrij Johansson, 31, tillsammans med sin 4-åriga dotter Luna. Han tycker att kommunen borde sanera marken, även om det är svårt och kan bli dyrt.

Dmitrij Johansson, 31, tillsammans med sin 4-åriga dotter Luna. Han tycker att kommunen borde sanera marken, även om det är svårt och kan bli dyrt.

Erik Lejdelin

Vattensjuk plats

På 1960-talet började kommunen planera att bebygga det som idag kallas för idrottsområdet. Men det fanns ett bekymmer: platsen var vattensjuk. Enkelt förklarat betyder det att det samlas väldigt mycket vatten här. En bild från 1967 visar till och med en brygga på platsen.

– Man behövde fylla upp området med någonting innan man kunde börja bygga, säger miljöinspektör Lisa Schild.

Valet föll då på den aska som blev kvar efter att stockholmarnas sopor hade eldats upp vid Lövstaverket.

– Det finns lite olika teorier om varför man valde det, men det var ett lättillgängligt material eftersom det gick en järnväg till och från verket. Men man förstod nog inte riktigt det här med miljöaspekten då.

Här kommer "soptåget" som gick tur och retur till Lövsta renhållningsverk – stockholmarnas sopor in, askan ut.

Här kommer "soptåget" som gick tur och retur till Lövsta renhållningsverk – stockholmarnas sopor in, askan ut.

Järfälla bildarkiv

Luktade illa

Under 1960-talet fraktades 68 000 ton förbrända sopor som spreds ut på en 50 000 kvadratmeter stor yta. Det ska enligt uppgift ha luktat en hel del. En del av soporna hade heller inte förbränts helt och hållet så i massorna kan man än idag hitta hela glasflaskor, porslin och annat skräp.

Men man har också hitta gifter. Mycket gifter. Och det har varit känt länge. När man byggde ut den gamla simhallen år 2001 hittade man massor fyllda med bly, arsenik, PCB och koppar.

De maximalt uppmätta halterna av bly är så pass höga att jorden klassas som miljöfarligt avfall.

– Efter det har man sanerat etappvis i samband med byggnationen av simhallen och runt skolan. Men de har utförts av olika aktörer och det har inte funnits något helhetsgrepp, säger Lisa Schild.

Askan ska man inte komma i kontakt med.

Ett detektivarbete

Lövstaaskan har också visat sig vara oregelbundet utspridd. Med hjälp av gamla flygfoton försökte Lisa Schild och hennes kollegor under 2022 försökt få ihop en bild av var och hur askan spreds ut.

– Den stora parkeringen är exempelvis inte utfylld med askan. Det har varit ett pussel för oss och konsulter att få ihop en klar bild.

För några år sedan spärrades ett större område bakom ishallen, den så kallade cirkustomten. Här är marken så pass förgiftad att det är olämpligt att vistas här.

– Avspärrningen räcker som åtgärd för tillfället.

Den gamla "cirkustomten" bakom ishallen har kommunen spärrat av i flera år då det inte är lämpligt att vistas på platsen.

Den gamla "cirkustomten" bakom ishallen har kommunen spärrat av i flera år då det inte är lämpligt att vistas på platsen.

Erik Lejdelin

Dags att agera

Nu i januari beslutade miljö- och bygglovsnämnden att kommunstyrelsen ska skicka in en handlingsplan som visar hur och när kommunen ska vidta åtgärder.

Under åren har det gjorts åtskilliga utredningar och provtagningar.

– Vi har nu stött och blött det här och det är dags att arbetet konkretiseras.

En knäckfråga under de här åren har varit ansvarsfrågan. Ska kommunen stå för saneringen? Det är klarlagt att kommunen lagt ut askan, men om askan spreds innan 1 juli 1969 kan man söka stöd från staten. Det finns uppgifter som tyder på att askan även spreds efter det datumet.

Länsstyrelsen har redan sagt nej. Kommunen ska stå för notan. Och den kan bli dyr.

Lövsta renhållningsverk från ett flygfoto från 1970.

Lövsta renhållningsverk från ett flygfoto från 1970.

Järfälla bildarkiv

En dyr historia

I den senaste studien från 2024 finns flera förslag på hur kommunen kan gå vidare – och vad varje alternativ kan kosta. Från att bara stängsla in förorenade områden till att riva hela området och schakta bort allt. Det senare beräknas kosta 270 miljoner kronor – bara för saneringen.

– Det behöver nödvändigtvis inte vara det bästa alternativet eftersom det skulle medföra stora utsläpp från transporter. Vi kommer inte säga hur vi vill att kommunen ska gå till väga, men de måste presentera en handlingsplan.

Men hur farlig är platsen?

– Det är ingen fara att röra sig i området. Men askan ska man inte komma i kontakt med då den innehåller mycket höga halter av exempelvis bly.

Extrema halter av bly

I den senaste studien från 2024 uppskattas 100 ton bly ligga i marken. Koncentrationen av bly i askan uppgår till 4190 mg per kilo aska på vissa platser.

För att klassas som farligt avfall räcker hälften av koncentrationen.

När det gäller koppar är koncenrationen ännu högre – 12 gånger över värdet för farligt avfall.

Källa: Sellén & Filipovic Huvudstudie 2024