Tallkrogen
Tiden är kommen för ett stort antal husägare i söderort att börja med hushållsnära avfallssortering. Det innebär färre promenader till återvinningen men också fler och större sopkärl på tomten – från två tunnor till tre, eller i vissa fall fyra.
Det har knorrats en del inför omgörningen, som Stockholm vatten och avfall (Svoa) döpt till Närsorterat. Husägare med små tomter har ifrågasatt hur fler tunnor ska få plats, vilket Mitt i skrev om i höstas.
Nu har de nya tunnorna kommit på plats – eller ska rullas ut de närmaste veckorna – i Tallkrogen, Gubbängen, Svedmyra och Sköndal.
Kjell Tapper på Tallkrogsvägen fick sina i fredags.
– Det är väl jättebra. Det är ett sätt att tänka på miljöaspekten att vi återvinner, säger han och visar upp de rymliga kärlen med två fack.
– Men jag undrar vad som händer med återvinningsstationen? Hoppas den blir kvar. Köper du något på Ikea blir det mycket papper, då blir tunnan full, säger han.
Kjell Tapper i Tallkrogen har inget emot en extra tunna för miljöns skull.
Mattias Kamgren
”Ett i-landsproblem”
På en gata i närheten bor Fredrik Fernek. De tre nya kärlen står uppradade i kanten av garageuppfarten och ser inte ut att vara i vägen.
– Det är en tunna mer än man har vant sig vid. Men det är verkligen ett i-landsproblem. Klimatmässigt är det skitbra, säger han.
Det som samlas in är matavfall och restavfall precis som tidigare, men nu även papper, plast, glas och metall.
Om det leder till ökad återvinning är det toppen
Tidningar ska däremot fortsatt lämnas vid återvinningsstationen eftersom det inte är förpackningar.
– Jag hade hoppats att tidningar också skulle ingå. Nu måste man gå till återvinningen i alla fall. Men annars tycker jag det är bra. Det är bra att bli av med flaskor och glas, säger Gunilla Åkerfeldt.
Fredrik Fernek i Tallkrogen med de tre nya tunnorna.
Mattias Kamgren
Får fyra tunnor
Alexandra Buttazzoni bor ett par kilometer bort i Gubbängen och väntar på de nya kärlen. Hon har valt fyra stycken, för att spara pengar genom glesare hämtning.
– Vi har ganska lite restavfall, då lönar det sig med fyra tunnor, förklarar hon.
Besparingen med hämtning av restavfall var fjärde i stället för varannan vecka är 1340 kronor på ett år.
Men hur ska ni få plats med fyra tunnor?
– Det är den stora frågan. En eller två tunnor kommer vi nog ställa längre in på tomten och rulla fram när det är hämtning, säger Alexandra Buttazzoni.
De nya tunnorna för avfallssortering är större och har två fack vardera. I just den här sorteras mat- och restavfall.
Mattias Kamgren
Hela syftet med den fastighetsnära insamlingen är att öka återvinningen av förpackningar.
– Om det verkligen leder till ökad återvinning är det toppen. Om man bara behöver gå fem meter borde det bli bättre, säger Alexandra Buttazzoni.
Mitt i passar frågan vidare till Svoa:
Hur säker kan man vara på att det här ökar återvinningen?
– Generellt kan man säga att fastighetsnära insamling gör det lättare att göra rätt. Erfarenheter från kommuner som redan infört det här visar att fler förpackningar hamnar på rätt ställe, säger Johanna Göransson, enhetschef för insamling.
Stationer blir kvar
Till sist åter till Tallkrogenbon Kjell Tappers fråga:
Vad händer med återvinningsstationerna?
– I Stockholm kommer vi behålla våra återvinningsstationer för insamling av skrymmande förpackningar. Men i vissa områden kanske det blir en mindre mängd avfall så att vi inte behöver tömma eller städa där lika ofta.
Ska få fler att källsortera
Enligt lag ska fastighetsnära insamling vara införd i alla landets hushåll senast 1 januari 2027.
Utöver mat- och restavfall ska även papper, plast, glas och metall sorteras och hämtas vid bostaden.
Syftet är att öka återvinningen av förpackningar, genom att göra det närmare och enklare att källsortera.
För husägare i Stockholm införs systemet successivt under året, med tre kärl som standardlösning.
De nya kärlen levereras innan sommaren till husägare i Tallkrogen, Gubbängen, Svedmyra och Sköndal. Övriga stadsdelar i Farstaområdet får sina i höst.
Kravet på fastighetsnära insamling gäller även brf:er och andra flerbostadshus, men med andra sorterings- och hämtningslösningar.
Där har cirka 67 procent av fastighetsägarna i Stockholm redan infört systemet.
Källa: Stockholm vatten- och avfall