Redan vid utspringet visste Sara Bratt att 15 månaders värnplikt som plutonsbefälselev i Enköping väntade. Hon ryckte in i mars 2023 och hade innan dess hunnit arbeta i Spanien.
Att bli vuxen i en skakig omvärld med krig, inflation och tuff arbetsmarknad har inte varit helt lätt.
– Jag har tänkt mycket på Ukraina och Natofrågan, vilket har varit skrämmande. Men jag har också mer än någonsin känt att jag vill göra en insats.
Försvarsmakten har varit helt rätt för henne, och snart inleder hon en officersutbildning vid Militärhögskolan på Karlberg.
Har du något tips till årets studenter?
– Var medvetna om vad som händer i omvärlden. Nöjd dig inte om du inte trivs, fortsätt leta. Det finns en plats för alla att må bra på, som jag gör inom Försvarsmakten.
”Hade turen att hitta rätt”
För Saga Backman var planen att göra lumpen efter studenten. Våren 2022 berättade hon för Mitt i att ledarskapsutbildningen inom värnplikten lockade.
Hon träffade helt rätt.
– Jag hade svårt att föreställa mig det innan, men det blev väldigt bra. Jag lärde mig till exempel hur kroppen funkar utan mat och i kyla.
I dag är det studier till läkare på Karolinska som gäller.
Att lämna gymnasiet kan vara en utmaning, menar hon.
– Man förlorar sitt sammanhang. Jag hade turen att hitta rätt inom Försvarsmakten, men jag tror att man kan få räkna med att det kan ta lite tid innan saker faller på plats.
Vad gör du om ytterligare tre år?
– Då pluggar jag fortfarande medicin, jobbar vid sidan av i Försvarsmakten med försvarsmedicin och utbildar civila. I dag bor jag kvar på Lidingö, men då vill jag bo någon annanstans i Stockholm.
”Pluggade spanska”
Känn ingen press att hitta rätt direkt, utan våga testa något nytt. Det rådet ger Alexander Bernhoff till årets studenter.
– Jag pluggade spanska i Spanien, det var en spontangrej som blev bra. Jag lärde mig att klara mig själv och att på egen hand skaffa ett sammanhang.
I dag har han flyttat till Linköping där han pluggar första året på läkarutbildningen.
– Det går bra, men det är ganska tufft.
Han minns studenten som en rolig tid och kan sakna delar av livet på gymnasiet.
– Jag gillade att man var tvungen att vara där på dagarna. Man åt lunch med kompisarna, och fick ordentliga rutiner.
Även om många flyttat från Lidingö har han kontakt med flera från gymnasiet.
– Snart kommer tre kompisar som pluggar i Uppsala och Lund hit och hälsar på.
Var gör du om tre år?
– Förhoppningsvis pluggar jag fortfarande. Man kan ta studieuppehåll, men det är jag inte så sugen på.
Jobbade 60-70 timmar i veckan
När Axel Åhgren sprang ut var hans plan att lägga studierna på hyllan ett tag. Så blev det också.
– Jag tog ett år då jag jobbade på Coop i Lidingö centrum och dömde hockey på kvällarna. Det blev arbetsveckor på 60-70 timmar.
Efter ett tag tröttnade han på det han beskriver som ett hamsterhjul.
– Då drog jag ut och reste i åtta månader. Det blev Asien, Indonesien och Nepal. Jag klättrade i berg i Sydostasien.
– Det var jättekul, en lärorik upplevelse. Jag lärde mig ta hand om mig själv.
Efter jobb och resor är det nu åter studier som gäller.
– Nu pluggar jag till civilingenjör i Linköping, och det går bra. Jag läser industriell ekonomi.
2022 siktade han på att bli naturfotograf, och fotointresset består.
– Jag tog en hel del bilder på resan och har fortsatt med det.
Vad gör du om tre år?
– Då håller jag på och tar min master och försöker lösa exjobbet. Kanske har det lugnat ner sig med studentlivet, det är intensivt nu.