Länet
Att ta sig in på bostadsmarknaden har blivit allt svårare för unga. Men hur mycket bostad räcker pengarna egentligen till?
Riksbyggen har i en kartläggning undersökt hur många kvadratmeter en genomsnittlig 25-åring har råd med i Stockholms län.
Kvadratmeterindexet är en del av deras initiativ "Visning av verkligheten", som syftar till att belysa skillnaden mellan unga vuxnas bostadsdrömmar och vad deras ekonomi faktiskt klarar av.
Undersökningen bekräftar det vi länge sett.
"Stora hindret"
I toppen av listan över kommuner där den genomsnittliga 25-åringen har råd med minst boyta ligger, föga förvånande, Stockholms stad. Där räcker pengarna till 1,9 kvadratmeter.
Trots att bolånetaket nyligen höjts krävs fortfarande mellan 200 000 och 300 000 kronor i kontantinsats för en första bostad i Stockholm, enligt Håkan Andersson, ansvarig för bostadspolitik vid Riksbyggen.
– Kontantinsatsen är oftast det stora hindret när en ung vuxen ska skaffa sitt första ägda boende, säger han.
Han menar att ett statligt startlån skulle kunna hjälpa fler in på bostadsmarknaden.
– De flesta har inte så mycket pengar och därför skulle det behövas ett startlån eller ungbolån som kan möjliggöra för fler att skaffa en trygg och rimlig bostad.
Så mycket räcker pengarna till
Så många kvadratmeter räcker en genomsnittlig 25-årings ekonomi till i Stockholms län, enligt Riksbyggens undersökning.
1. Stockholm, 1,9
2. Solna, 2,5
3. Sundbyberg, 2,6
4: Lidingö, 2,7
5: Danderyd, 2,8
6: Nacka, 3,1
7: Täby, 3,2
8: Tyresö, 3,6
9: Sollentuna, 3,7
10: Huddinge, 3,7
11: Värmdö, 3,9
12: Vaxholm, 4,0
13: Ekerö, 4,2
14: Upplands Väsby, 4,3
15: Järfälla, 4,5
16: Haninge, 4,5
17: Botkyrka, 4,7
18: Österåker, 4,7
19: Sigtuna, 5,0
20: Vallentuna, 5,5
21: Nykvarn, 5,7
22: Salem, 6,0
23: Södertälje, 6,0
24: Upplands-Bro, 6,2
25: Norrtälje, 6,3
26: Nynäshamn, 6,5
Så har man räknat
Siffrorna är baserade på medelinkomst, sparkapital, bolånevillkor och lokala kvadratmeterpriser hämtade från Svensk Mäklarstatistik. För kommuner där prisstatistik saknas helt redovisas inget värde.
Källa: Riksbyggen
Johanna Frelin, vd på Riksbyggen, menar att bostadsmarknaden för unga har blivit en klassfråga.
Riksbyggen
"En klassfråga"
Riksbyggen har också låtit Kantar Sifo undersöka hur unga vuxna ser på bostadsmarknaden. Enligt undersökningen bor var tredje person mellan 18 och 24 år hemma hos sina föräldrar. Bland dem mellan 25 och 34 år som fortfarande bor hemma uppger omkring hälften att de gör det av ekonomiska skäl.
– Undersökningen bekräftar det vi länge sett: Bostadsmarknaden har blivit en klassfråga. Har du föräldrar med kapital kan du köpa bostad. Har du det inte står du utanför – oavsett hur hårt du jobbar eller hur mycket du sparar. Det är inte rimligt, och det kräver politiska lösningar, säger Johanna Frelin, vd på Riksbyggen, i ett pressmeddelande.