I den östligaste kanten av Tyresta naturreservat ligger området Vissvass. Här har det, sedan skötselplanen skrevs, varit förbjudet att avverka levande eller döda träd, röja, plantera eller utföra andra skogliga åtgärder.

Men här, cirka 30 meter från vägen på en yta ungefär lika stor som en halv fotbollsplan, har ändå något hänt. Trots den blöta snön som ligger som ett fluffigt täcke över marken sticker stubbar, grenar och hela avverkade träd upp.

Hygge. Efter en avverkning i ett naturreservat ska den döda veden i den mån det går lämnas kvar för att gynna biologisk mångfald.

Angie Gray

– Vi lämnar grov ved efter avverkningar för att den ska få ligga och multna i flera hundra år, vilket är jätteviktigt för den biologiska mångfalden, säger Mattias Sjölander.

Han arbetar som fältchef i Tyresta och ingår i stiftelsen Tyrestaskogen som förvaltar Tyresta nationalpark och naturreservat. Under de senaste åren har han tillsammans med resten av ledningsgruppen sett ett problem med igenväxning av skogen.

Tall mot gran

– Vi står på en sydsluttning där det kommer in mycket solljus. Tallen är ett ljuskrävande träd som lätt växer upp på öppen mark, men som oftast förlorar mot den skuggtåliga granen i konkurrensen om ljus.

Efter en förfrågan från stiftelsen beslutade länsstyrelsen förra året om en ändring i skötselplanen för Tyresta naturreservat och tillåter nu avverkning av träd i annars helt orörda naturområden. Syftet är att främja den biologiska mångfalden.

– Här har vi gjort en åtgärd med ambitionen att gynna tallar över tid och även de arter som är helt och hållet knutna till glesa, solbelysta tallskogar, säger Mattias Sjölander.

Åtgärder. "Allt vi jobbar med är av goda ambitioner. Om det uppdagas potential att utveckla naturvärden över tid så absolut tar vi det under prövning." säger Mattias Sjölander.

Angie Gray

– Den glesa solbelysta tallmiljön är också ett resultat av naturliga störningar som skogsbränder. Tallen har tjock skorpbark nedtill som inte brinner lika lätt så under bränder ryker främst granar. Men i modern tid släcker vi bränderna. Man kan säga att vi nu vikarierar för de naturliga störningarna.

Vill skydda skogen

Men åtgärden har stött på patrull. Lars Magnusson och Ulf Johansson som ingår i arbetsgruppen Rädda Tyresta menar att stiftelsen har begått ett grovt lagbrott.

– Det här är en avverkning som strider mot naturreservatets skötselplan eftersom även äldre skog har huggits ner. Det är miljöbalken som reglerar det och kan i värsta fall leda till fängelsestraff, säger Lars Magnusson.

"Här har vi en 180-årig tall de har tagit. Titta på årsringarna här, de är hur täta som helst vilket betyder att trädet växt väldigt långsamt. De här träden är värdefullare än de snabbväxande tallarna som Mattias vill ha", säger Lars Magnusson.

Angie Gray

Både Lars Magnusson och Ulf Johansson har varit aktiva i bevarandet av Tyrestas skogar sedan början av 1970-talet och skrivit underlag för den första skötselplanen. Det är enligt dem deras förtjänst att området har räddats och blev naturreservat år 1986.

– Vårt syfte är att skydda skogen och den biologiska mångfalden. Den här skogen ska lämnas till fri utveckling och få sköta sig själv, säger Ulf Johansson.

– På viss mark tar granen över, på viss mark tar tallen över och det är fullt naturligt. Det ska man ju inte hålla på att ändra på, vi vill ha konkurrens i skogen. Det här är ju Mattias Sjölanders idé för att han råkar gilla tall, säger Lars Magnusson.

Enligt dem består en stor del av Tyresta av hällmarker uppe på höjderna där glesa tallskogar växer. Däremot menar de att det snarare är brist på skiftade granskogar, och att granen har mycket fler arter knutna till sig än vad tallen har.

Ekologiska experter

Enligt Mattias Sjölander har stiftelsen tagit in experter i beslutet om frihuggningen.

– Vi använder oss av ekologisk spetskompetens som är utbildade och erfarna och kan belysa varför vi vidtar åtgärderna. Sen möter vi mycket lekmän som tycker mycket. Det är också viktigt att poängtera att det här området är ungefär 0,13 promille av Tyrestas naturreservat. Den absolut största delen är fortfarande helt orörd.

Homogent. Tallarna i området får nu växa ostört.

Angie Gray

Mattias Sjölander pekar mot ett annat område som inte åtgärdats.

– Jag kan visa tusentals tallar som håller på att tyna bort. Granen växer betydligt mer nu än vad den gjorde för 10 år sen. Om allt ska vara helt naturligt ska man såklart inte göra någonting, men då blir allt granskog över tid. Så enkelt är det.

Lars Magnusson och Ulf Johansson är oroliga för vad beslutet kan få för konsekvenser i framtiden.

– En expertekolog skulle väl inte rekommendera att gå emot skötselplanen och avverka i en 180-årig gammal skog, inte en chans. Vi har bättre kunskap och vill samarbeta med dem, men de vill inte diskutera med oss, säger Ulf Johansson.

– Det här är ett lagbrott och vi kommer fortsätta agera. Vi är väldigt oroliga för vad som komma skall i resten av reservatet, säger Lars Magnusson.

Målbild. "Syftet är att gynna tall, inte att gallra bland de andra träden. Det blir ofta en omvänd diskussion." säger Mattias Sjölander vid sin favorittall.

Angie Gray

Oroade. Ulf Johansson och Lars Magnusson påpekar flera ingrepp som strider mot skötselplanen, men att de här kan vara det värsta.

Angie Gray