Den som knallar från S:t Eriksbron till Fridhemsplan kan se många pappade fönster, eller affischer med ”lokalen överlåtes”, men det är inget unikt där utan finns på flera håll.
Även innan pandemin slog till larmades det om tomma lokaler på Kungsholmen, sedan dess har exempelvis en företagarförening lagt ner på grund av för få medlemmar, tomma lokaler har fått nytt innehåll men nya "hål" har uppstått.
https://www.mitti.se/nyheter/butiker-kring-fridhemsplan-stangs-nu-laggs-foretagarforening-ner/repubp!YaGHToL@SoJ5wV@mxRyxuA/#:~:text=Sedan%201997%20har%20%C3%96vre%20Kungsholmens,toppnotering%20till%20dagens%20cirka%2040.
Så hur ser framtiden ut för bottenvåningarna?
Enligt en ny rapport som analysföretaget Evidens tagit fram åt Fastighetsägarna Stockholm, är det kanske inte så illa som det kan se ut. Åtminstone inte sett till omsättningen innan pandemin, enligt Helena Olsson, chef för stadsutveckling vid Fastighetsägarna.
─ Just på Kungsholmen ser man brunpapp på många skyltfönster nu men det har varit en stark utveckling här om man jämför med City, säger hon.
Däremot håller innehållet i gatuplan på att förändras enligt rapporten. Även om butikshandeln fortfarande har flest nya etableringar i stan har andra branscher, som tjänster, tagit för sig mer och mer av lokalkakan, något som pandemin har ”blixtbelyst” enligt Helena Olsson.
Barberare, co-workinghubbar, ”dataspelshallar” eller lokaler med mixat innehåll som butik/kafé eller kontor/konst är några exempel på det som ersatt klassiska butiker.
Den trenden kommer troligen att accelerera enligt rapporten som spår att bland annat verksamheter med idrott och hälsa, lärande, kultur, mötesplatser eller ideella organisationer med utåtriktad verksamhet är sånt som kan komma att skapa liv i luckan på gatan framöver.
Kanske inte de som kan betala högst hyror, men som kan bidra till att höja ett område eller stråk, enligt rapporten.
Här behövs nytänk och mer samarbete enligt Helena Olsson.
Både mellan fastighetsägare, stora som små, och med hyresgäster men även kommuner måste snacka mer stadslivspolicy än bara handel. Men även de boende har en viktig roll att spela. Enligt Helena Olsson är bottenvåningarna en temperaturmätare för hur ett område eller stad mår.
─ Under det här året har vi blivit mer lokala och medvetna så när vi väl ska konsumera vill vi välja något att gynna. Så att ha stammisar och personlig prägel har blivit väldigt viktigt. Man måste hitta identiteten tillsammans i ett område, framgångsrika platser behöver jobba mer med det, säger hon.
─ Det är viktigt att vi hittar former för bottenvåningarna framåt. Det finns definitivt en oro, det är inte positivt med vakanser, men å andra sidan är det ur det som en möjlighet till utveckling föds.
Med boken ”Corona Express – en liten bok om världen efter pandemin” resonerar ekonomie doktor Kjell A Nordström och Per Schlingmann om pandemieffekterna för städerna. Med ”the donut city” menar Nordström att fler lämnar stadskärnorna och att området runt istället stärks, som en munk. Detta spår han kommer att förstärkas efter pandemin.
─ Tänk dig området kring Rosenbad i Stockholm, ungefär så tror jag vi kan se Stockholms innerstad i framtiden. Jätteimponerade byggnader, absolut, men vi har ju ingen tillgång till dem. Där finns inga restauranger, kaféer eller shopping. Inte så jättekul. Aspudden eller Nacka däremot, där vill man vara, säger Kjell A Nordström till Ekot.
Men citys kommande död är överdriven, menar inte helt överraskande organisationen City i Samverkan, även om omsättningen för restauranger/kaféer i City backade med 45 procent och även sällanköpshandeln minskade med en fjärdedel.
Gabriella Gjerswold, vd, tror på en omstart efter corona, där utbudet går mer mot upplevelser och service.
─ Det här är inte stadskärnans död. Det etableras nya företag och finns en efterfrågan på lokaler. Vi tror att folk kommer tillbaka till City och märker det redan nu, säger hon.