– Vi har stora problem med likvärdigheten i den svenska skolan, säger skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Resultaten i matematik och läsförståelse är tillbaka på samma lägstanivå som 2012. I naturvetenskap ligger Sverige kvar på samma nivå som 2018.

Oroväckande, men i linje med resultaten i de flesta andra länderna, poängterar Peter Fredriksson. Sverige ligger dessutom över OECD-genomsnittet, så var det inte 2012.

– En stor del av de deltagande elevernas högstadietid har präglats av pandemin med inslag av stor frånvaro och distansundervisning. Det talar för en pandemieffekt, säger han.

Socioekonomiska förhållanden har spelat stor roll för resultat i PISA-undersökningen.

Mostphotos

Klyftorna ökar

I den nya mätningen tappar så kallade lågpresterande elever mer än högpresterande. Dessutom spelar socioekonomisk bakgrund större roll än tidigare: Elever som kommer från mindre gynnsamma förhållanden presterar sämre än 2018, medan mer välbeställda elever ligger kvar på samma nivå.

Även här kan skillnaderna delvis kopplas till pandemin; elever med svårigheter påverkades mest av bland annat distansundervisning. Men det är inte hela förklaringen, enligt Peter Fredriksson.

”Brister i svenska skolsystemet”

– Det här är en utveckling som oroar. Den handlar också om brister i det svenska skolsystemet, säger Peter Fredriksson.

Det går inte att se något samband med val av pandemistrategi och skolresultat i PISA. Det svenska valet att i största möjliga mån hålla skolor öppna, kunde inte hejda kunskapstappet. Däremot ökade svenska elevers känsla av tillhörighet jämfört med 2018, samtidigt som den sjönk i OECD i genomsnitt.

– Strategin bidrog sannolikt till att elevers tillhörighet i skolan tog mindre skada än i många andra länder.