Runby

Solen lyser genom träden vid Runbyspåret denna vackra vardagsmorgon i maj.

Men den lyser också på ett motionsspår som bär starka spår av skador efter höstens arbete med ny belysning. Vid sidan om löp- och skidspåret ligger utkastade större stenar, jordhögar och dumpade dräneringsrör. Underlaget, av tunn bergkross, är ojämnt och gropigt.

– Det ser bedrövligt ut, säger Hans Bärring, mångårig medlem i Väsby skidklubb som sköter om och drar spåren vintertid.

Rejält trasigt

Även tidsplanen har havererat, menar han. Allt skulle ha varit klart i höstas inför en av kommunens största idrottstävlingar någonsin: 25-mannaorienteringen i Runbyskogen.

– Alltså en chans för kommunen att visa upp sin miljö i fint skick. Men tvärtom. Då var spåret rejält trasigt, uppgrävt och alltmer lerigt.

Den blöta hösten sedan gjorde löp- och skidspåret ännu mer lerigt fram till vintersäsongen, menar Hans Bärring.

– Spåret gick inte att användas för till exempel ungdomsarrangemanget Norrskidan under en av de bästa skidvintrarna på flera år.

Dumpade betongrör och grävmassor intill Runbyspåret.

Dumpade betongrör och grävmassor intill Runbyspåret.

Charlotte Arwedsson

Bytte runda

När Mitt i trampar runt i spåret möts vi av en skolklass från Runbyskolan som löptränar, ett par hundägare, en joggare och ett pensionärspar på morgonpromenad.

– Vid tjällossningen var det väldigt geggigt och svårt att gå. Vi går här flera gånger i veckan och har gjort så i 50 år, men då gick vi runt Eds kyrka i stället, där är det asfalterat, säger Runbybon Tuomo Pihlanen, 79.

Elina och Tuomo Pihlanen går i Runbyspåret flera gånger i veckan.

Elina och Tuomo Pihlanen går i Runbyspåret flera gånger i veckan.

Charlotte Arwedsson

Hustrun Elina, 77, menar att det är väldigt ojämnt i spåret.

– Man får se efter var man sätter fötterna. Nu väntar vi bara på återställningen så att det blir fint igen.

Runbybon Therese Öberg löptränar flera gånger i veckan. Hon väntar också på att spåret ska återställas.

– Hoppas de fixar det snart, säger hon.

Runbybon Therese Öberg springer gärna i Runbyspåret.

Runbybon Therese Öberg springer gärna i Runbyspåret.

Charlotte Arwedsson

Jenny Sandvall, byggprojektledare på kommunen, berättar att återställningen startar den här veckan och pågår till och med juni.

Varför har det blivit så här?

– Entreprenören hade fått besked från kommunen att de kunde lägga jordmassorna i kanten av spåret. Sedan blev det mer än de trodde, samt mycket sten. Det har inte blivit bra. Det var otydligt för dem hur de skulle hantera massorna, säger hon.

Runbyspåret används av intilliggande Runbyskolan på idrottstimmarna.

Runbyspåret används av intilliggande Runbyskolan på idrottstimmarna.

Charlotte Arwedsson

Vems ansvar är det?

– Vi får absolut att ta på oss det. Kommunen måste vara tydligare med hur vi ska hantera uppschaktade massor i arbetet med markförlagd kabel. Vi får även ta kostnaden för en del av återställningen.

Hon förtydligar dock:

– Om vi haft med varenda sten i upphandlingen hade entreprenören satt ett pris på att köra bort stenarna. Så kostnadsmässigt blir det egentligen ingen skillnad.

Varför har det tagit så lång tid?

– Vi kan ha tappat ett par tre veckor på att vi lagt ner en del tid på att samordna oss inom kommunen kring åtgärder om återställningen. Det är viktigt att vi får med allt som behöver göras i spåret – och att det är torrare och mer stabilt att köra med maskiner.

De nya belysningsstolparna.

De nya belysningsstolparna.

Charlotte Arwedsson

Så ska Runbyspåret återställas

Skylt som tidigare satt uppsatt i entrén till spåret ska sättas upp på samma plats med en ny stolpe.

Gräsytan vid spårets entré och intill spåret vid entrén jämnas till, rensas och återställs med sådd med tåligt gräsfrö.

På platser i spåret där det vanligtvis är väldigt blött så påförs en grövre fraktion grus som fungerar dränerande för ytan av spåret.

Vid spårets branta lutningar gör små ”diken” för att undvika att spåret får ”fåror” vid regn.

Spåret påförs ett lager med fint grus (fraktion 0-8) och spåret bomberas (görs högst på mitten av spåret).

I öglan testas ytskikt av flis som utvärderas efter en tid.

I tunnelröret skrapas grus bort och ersätts med flis.

Stenar som schaktats upp och lämnats kring spåret tas bort helt kring gränsen mot BRF.

Viss sträckning av spårets diken är schaktade för djupt och kommer att återfyllas till viss del.

50 procent av stenarna som lämnats kvar fraktas bort och resten grupperas i rösen.

Källa: Upplands Väsby kommun