Stockholm stad är en av sex städer som deltagit i EU-projektet City Air Mobility.

Projektet syftar till att rusta städer inför en ökad användning av det undre luftrummet med drönarteknik, till exempel för olika typer av leveranser.

– Från EU:s håll ser man att drönare har stor potential att bli en del av transportsystemet. Det kan handla om allt från medicinska leveranser och inspektioner till räddningsinsatser som att skicka ut hjärtstartare, säger Johanna Löfblom, markupplåtare på trafikkontoret i Stockholm stad.

Flera kritiska

I samband med projektet har staden genomfört en enkät genom Stockholms stads medborgarpanel. Totalt deltog 2 217 personer.

Enkäten visar att media utgör den främsta informationskällan om drönare och att de flesta ser nackdelar med att drönare flygs i staden. De främsta skälen till det anges vara brister i personlig integritet och buller.

– Min tolkning är att man är försiktig kring ämnet, eller att man tycker det är obehagligt med tanke på det man hör om drönare från andra delar av världen.

"En blandad bild"

Samtidigt anser en klar majoritet att drönare bör användas för att upptäcka och hantera nödsituationer och katastrofer.

– Folk har en blandad bild av drönare och vad de gör. Men när det handlar om samhällsnyttiga resurser upplever jag att man mest är positivt nyfiken, säger Johanna Löfblom.

I slutet av september testades systemet för start och landning av drönare på taket på Farsta sim- och idrottshall.

I dagsläget använder Stockholm stad drönare småskaligt, till exempel för att valla bort gäss från badplatser. På sikt hoppas man att drönare kan bli ett klimatvänligt alternativ till andra transporter.

Dockningsstation för drönare på taket till Farsta sim- och idrottshall, där man i slutet av september provade att testlanda.

Magnus Johansson, Trafikkontoret