På köksbänken hemma i radhuset i Backlura väger Hugo Linden, 28, såväl plastbunken som vattnet och allting annat. Med lillfingret skjuter han iväg två vattendroppar från plastmåttet.

– Det är på grammet som gäller. Degen får inte bli för blöt, säger han.

Sedan saltet, pizza-vetemjölet och jästen. De exakta måtten kan Hugo rabbla i sömnen.

– Det här blir deg till 14 pizzor.

Hade för mycket deg hemma

På dagarna jobbar han med materialhanteringen på försvarsbolaget Saab i Järfälla – på kvällarna ägnar sig Hugo åt sitt matintresse. Som bara växt för varje år sedan han besökte restaurangen Meno male 2018.

En dag i vintras konstaterade han att han gjorde pizza för ofta, för mycket.

Blivit bättre. Att få till pizzadegen har tagit Hugo Linden fem år. "Jag tog sönder den hela tiden i början", säger han.

Stefan Källstigen

– Familjen kunde inte äta upp allt.

Hugo började sälja degarna via grupper på nätet på samma sätt som en del italienska restauranger gör.

– Förfrågan har hittills varit ganska stor. De flesta kommer förbi och köper fem, tio eller 15 degar, säger han.

Intresset har blivit ett extraknäck. Hugo bakar all sin lediga tid.

– Det blir runt 50 degar i veckan.

Har mycket pizza-prylar

Restauranger som satsar på vedeldade, krispigt tunna pizzor med fluffkanter har blivit populära de senaste åren. På sociala medier delar folk sina omdömen, bilder och filmer och jämför.

Hugo Linden är själv medlen i en stor Facebook-grupp där man älskar napolitansk pizza. Det mesta andas pizza i Hugos kök.

Stora och små pizzaspadar i metall, en speciell pizzaskärare (som närmast liknar en köttyxa), färsk basilika i en kruka.

Gasolflaskor, pizzaspadar och pizza-mjöl. Pizzaälskaren Hugo Linden har det mesta som krävs för att göra italienska pizzor hemma i köket i Hässelby.

Stefan Källstigen

– När jag besökte Meno male blev jag helt besatt. För mig blev målet att göra lika bra pizza själv och efter fem år tycker jag att jag gör det, berättar Hugo.

"Kan lära sig sjukt mycket själv"

Han och frun Amanda har besökt flera italienska restauranger i såväl Stockholm som i övriga delar av landet.

– Nu gillar jag min deg bäst. Man kan lära sig sjukt mycket själv, säger Hugo.

Bara någon minut är Hugos pizzor inne i pizzaugnen innan de är klara.

Stefan Källstigen

Han slår på gasolflaskan under pizzaugnen, allt står på en köksvagn. Det börjar flamma inne i ugnen. Hugo lägger den färdigknådade degen i köksassistenten som han slår på.

– Fem, sex timmar tar det att göra degen. Den ska gärna stå i kylen två dagar efteråt.

Nybörjarmisstagen borta

Hugo tar ut en deg från kylen på den mjöliga köksbänken. Pizzadegen är så tunn att den ser ut att brista när som helst.

– Jag tog sönder degen hela tiden i början, säger han och skattar.

Till tisdagsmiddag blir det inte oväntat pizza, Margherita och Vesuvio. Något som även går hem hos treåringen Elliot.

Marginalerna är på Hugos sida i den lönsamma hobbyn. Det speciella pizza-vetemjölet och gasen är det enda som egentligen kostar.

– Jäst och salt är i princip gratis. Tomater köper vi hem i storkonserver.

Tisdagsmiddag. Mitt i besöker Hugo Linden kort innan familjens middag. Denna kväll blir det Margherita (Hugos favorit) och Vesuvio.

Stefan Källstigen

– Pizza är en hel vetenskap, man blir aldrig fullärd. Men mycket kan man lära sig själv. Jag tittar in hos pizzabagarna när vi är ute och äter för att lära mig mer.

Är det kul eller jobbigt att stå och baka hela kvällarna?

– Det beror på om jag är trött eller inte efter jobbet. Det kan verkligen vara både och, säger Hugo och skrattar.

Minst två gånger i veckan blir det pizza hemma. Frun Amanda tittar in i köket. Hon är förvisso också förtjust i pizzan, men försöker få Hugo på andra tankar ibland.

– Men förslår jag tacos en fredagkväll blir jag ifrågasatt, säger hon.