Söderort

I sommar har allmän platsmark där man vet att den numer impopulära växten slagit sig ned skyltats upp. Den beryktade 50 centimeter till 2,5 meter höga växten står sedan i augusti på EU:s förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse.

– Den finns på jättemånga platser i Stockholm och landet, säger trafikkontorets trädgårdsingenjör Johanna Karlén.

Enligt Karlén är skyltningen en del i stadens fortsatta arbete mot invasiva växter. Hon uppskattar att 60–70 platser runt om i staden skyltats upp. Till skillnad från andra växter på stadens lista över invasiva växter är det bara parkslidens närvaro som markeras.

– Den har fått ganska mycket medial uppmärksamhet. Vi får också många frågor om parkslide och folk kan bli rädda att den ska leta sig in i deras hus, säger hon.

Skylten markerar ett område med parkslide i Hammarbybacken.

Anders Björklund

Fått vetskap om fler platser.

Skyltarna är ett sätt att visa att staden känner till parkslidens närvaro på platserna. Någon akut fara för att fastigheter ska drabbas finns enligt Johanna Karlén inte i nuläget på de platser trafikkontoret känner till.

– Vi har absolut fått vetskap om fler platser de senaste åren i och med att växten uppmärksammats och kommit med på EU:s lista. Det pratas generellt mer om invasiva växter och arter nu än för fem år sedan. Men många bestånd står ganska still.

Här finns den

I Hammarby-Skarpnäck finns parkslide i både Kärrtorp, Björkhagen och i Skarpnäcks trädgårdsstad söder om Sockenvägen. Växten finns också på flera platser i Flatenomådet, bland annat på Orhemsvägen och i Skrubba koloniområde samt i Hammarbybacken.

I sistnämnda området handlar det om sluttningarna mot Hammarbyhöjden. Enligt turismföretaget Skistars platschef John Midelf finns växten på flera platser. Han ser dock ingen fara för att deras anläggningar ska skadas.

– På skylten finns en uppmaning om att inte plocka eller ta hem växten, men också en länk till ”Tyck till” så att man kan rapportera andra platser där den finns, säger John Midelf.

Parksliden kom till Europa från östra Asien på 1800-talet. I Europa blev den en prydnadsväxt i både parker och trädgårdar. Sedan dess har den förvildats.

– Det är ju en ganska grön och fin växt om man ser den så. Men det blir ju problematiskt om folk plockar den. Jag har sett parksliden här ganska många år och uppfattar att den spridit sig något, men inte jättemycket, säger John Midelf.

Var försiktig

För stadens del innebär markeringarna med skyltar inte att växten bekämpas likt man gör med jätteloka, jättebalsamin och gul skunkkalla som också är invasiva. I alla fall inte nu. Bekämpas parksliden på fel sätt kan effekten i stället bli den motsatta.

– Börjar man hålla på med den kan den ”bli sur” och börja sprida sig mer. Det kan förstås kännas jobbigt om den är nära ens tomt men generellt brukar den inte röra på sig om den inte blir retad så att säga, säger Karlén.

Bekämpning av jätteloka på Högdalstopparna.

Mimmi Epstein

Trafikkontoret sitter än så länge still i båten.

– Vi inväntar en del utredningar om hur man ska hantera vissa invasiva arter.