Solbergaskolans gård var sig inte riktigt lik när eleverna kom tillbaka efter sommarlovet. Stora asfaltsjok hade fraktats bort och en tillfällig paviljong försvunnit.

I stället möttes barnen av inhägnade områden, där buskar, blommor och träd ska planteras. Där paviljongen stod finns nu ett böljande landskap med gångar, rutschkana och kojor och en bit därifrån ligger en liten sandpark som snart ska spela mot nyplanterad växtlighet.

När allt är klart kan barnen leka och springa där, eller bara hänga och ta det lugnt.

– Vi är jätteglada för det här. Det betyder jättemycket för skolan att elevernas behov prioriteras så här. Det här är en 50-talsgård med mycket asfalt så det är en stor förbättring, säger rektorn Suzanne Heikman Lundberg.

Den låga träscenen, skuggad av ekar. En plats att både dansa och hänga på, eller något annat.

Märta Lefvert

Elever hjälpte till

Mitt i träffar henne och biträdande rektorn Sami Kandelan vid 9-tiden på morgonen. Där visar de både det som är under arbete och det som redan kan användas, som de nya träbänkarna, karusellen och en den låga träscenen, skuggad av stora ekar.

Först är skolgården ganska tom, men efter en stund har barnen rast och springer ut för att leka. Kanske har några av dem deltagit i de elevgrupper som hjälpt landskapsarkitekterna att arbeta fram förslag till skolgården.

– Det är viktigt att barnen har fått känna att de har inflytande. Ibland har de kanske haft för stora planer men då har vuxna förklarat för dem vad som är möjligt, säger Sami Kandelan.

Mer klimatanpassning

Stockholms stads skolgårdsprojekt startade 2015, med syftet att främja lek och rörelse. Varje år rustas fem skolgårdar. De väljs ut bland annat utifrån hur sårbara de är för värmeböljor och utifrån ett socioekonomiskt index. Gårdarna får mer variation, nya lekredskap, mer grönska och mindre asfalt.

Under det rödgröna styret har klimatanpassning blivit en viktigare del av projektet. Träd och annan grönska ska dämpa de värmeböljor som väntas bli vanligare i takt med klimatförändringarna.

– Aspekten att skapa gröna skolgårdar har funnits med hela tiden, men nu gör vi det i stor utsträckning och testar nya metoder, säger Malin Jönsson, som håller i skolgårdsprojektet vid utbildningsförvaltningen ihop med en kollega.

Rektorn Suzanne Heikman Lundberg och biträdande rektorn Sami Kandelan i den nya karusellen. I bakgruden skymtar den nya träscenen, under ekarna,

Märta Lefvert

Skolan har rustats

Solbergaskolan är en F-6-skola och en anpassad F-9-skola, med totalt cirka 300 barn. De senaste åren har deras skola renoverats – ventilationen och ytskikten har förnyats och nu läggs taken om. Därför känns det extra roligt att även skolgården får ett lyft, tycker rektorerna.

Men än är projektet inte slutfört. Under höstlovet ska träden och buskarna planteras. Sedan dröjer det ett par år innan alla stängsel är borta. Växternas rotsystem måste vara stabilt innan barnen släpps in.

– Det finns en stor förståelse bland barnens vårdnadshavare för det, säger Suzanne Heikman Lundberg.