Bristen på vårdplatser leder till överbeläggningar, att patienter vårdas på "fel" avdelning och till dålig arbetsmiljö för personalen.
Risken för vårdskador ökar, enligt Socialstyrelsen, som på regeringens uppdrag tagit fram riktvärden för hur många platser det bör finnas.
I hela landet behövs det 2 300 nya vårdplatser för att komma upp i en tillräcklig nivå.
Regionen har skurit ner
De senaste tio åren har antalet vårdplatser minskat med 20 procent, enligt uppgifter från Sveriges kommuner och regioner, SKR. Medicinska framsteg och ny teknik skulle minska behovet av slutenvård.
Men samtidigt har befolkningen ökat, och kritik mot vårdplatsbristen har kommit både från vårdpersonal och Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.
I region Stockholm finns 3 910 vårdplatser enligt Socialstyrelsens beräkningar. Redan i år behöver de utökas till 4 143.
23 iva-platser
Antalet intensivvårdsplatser är 81, och de behöver snarast utökas till 100.
På sikt räknar man dock med att antalet vårdplatser kan minska, till 3 210 om fem år. Det är möjligt genom att vård på sjukhus flyttas över till hemtjänst, hemsjukvård, ASIH och specialiserad öppenvård menar Socialstyrelsen.
Men på iva i Region Stockholm behöver man istället utöka, till 104 vårdplatser, inom fem år.
Läkare: Regionen "skönmålar" tillgången till lediga vårdplatser
Regionen menar att det finns gott om lediga vårdplatser på sjukhusen. Men läkare, som dagligen hanterar vårdplatsbrist och överbeläggningar, menar att det är en skönmålning.
När larmen om brist på vårdplatser på akutsjukhusen ljöd som högst under jul- och nyårshelgerna började Region Stockholm rapportera antalet lediga vårdplatser på sin webb, varje dag.
Första gången, på trettondagen den 6 januari, skrev de: "Kl 15.00 idag rapporterade akutsjukhusen 187 lediga vårdplatser".
Men det är siffror som sjukhuspersonalen inte känner igen.
– De tittar i systemet och räknar lediga rader. Men de räknar inte antalet överbeläggningar, säger Andreas Fischer, specialistläkare i kirurgi vid Södersjukhuset och ordförande för Sjukhusläkarna.
Vårdplatsen måste matcha
Skulle den subtraktionen göras hamnar man på minus. Exempelvis kan det finnas lediga platser på en urologavdelning, men det hjälper inte honom när kirurgavdelningarna är överfulla, förklarar han:
– Där vill jag inte lägga en kirurgpatient, det är inte inom deras kompetensområde som till exempel att läsa av om en patient håller på att dö av tarmvred.
Flera sjukhus rapporterar att de tvingas pussla med "satellitpatienter", alltså vårda patienter på "fel" avdelning.
– Det innebär en stor etisk stress för personalen, säger Andreas Fischer.
Ihopslagna siffror
Enligt regionens chefläkare Johan Bratt vill man med vårdplatsrapporteringen visa hur läget är vid en viss tidpunkt. Han uppger också att man tar hänsyn till överbeläggningar.
– De här siffrorna är på en aggregerad nivå. Jag kan förstå om det ser konstigt ut, för samtidigt kan det vara fullt på enskilda sjukhus, eller stentufft på vissa avdelningar med flera överbeläggningar, säger han.
Anette Hein, överläkare och ordförande i Läkarföreningen vid Danderyds sjukhus, menar dock att de skönmålar läget.
Fel tidpunkt
I ett mejl till Mitt i skriver hon att när man mäter på eftermiddagen har läkare hunnit ronda och ordna transporter av de som möjligen kan skrivas ut eller flyttas. Vid klockan 15 brukar det finnas som mest tillgängliga vårdplatser. Enligt Annette Heim skulle klockan 06-07 vara en mer sann tid att räkna tillgängliga vårdplatser vilket också är i linje med SKR:s och Socialstyrelsens rekommendation för rapportering.
Även Andreas Fischer menar att ansvariga vill framställa läget som mer fördelaktigt.
– Chefläkarna vill framstå som duktiga inför politikerna. Likt papegojor upprepar de att patientsäkerheten inte är hotad. Men det är den. Patienter dör på grund av vårdplatsbristen, säger han.
Ärlig rapportering
Johan Bratt tillbakavisar kritiken.
– Jag delar inte uppfattningen om skönmålning. Jag har täta möten med chefläkarna och upplever att de är ärliga och vi samarbetar väl. När det gäller patientsäkerheten går det inte att uttala sig generellt, utan det är verksamhetscheferna som bedömer det utifrån de individuella situationerna. Och är den hotad görs avvikelserapporter.
Och tidpunkten för vårdplatsredovisningen är vald för att man då har hunnit skriva ut och in patienter säger han.
– Det är en ögonblicksbild av läget.
Ivo kräver svar
Med anledning av larmen från sjukhusen har nu Inspektionen för vård- och omsorg, Ivo, inlett en nationell tillsyn med fokus på akutsjukhusen, där regionerna ska redovisa tillgången på vårdplatser och personal.
Likt papegojor upprepar de att patientsäkerheten inte är hotad. Men det är den.
Färre vårdplatser än i andra länder
Antalet vårdplatser per 100 000 invånare är i Sverige 2,1, jämfört med i snitt 4,4 inom OECD.
Antalet intensivvårdsplatser är 5,1 per 100 000 invånare, jämfört med i snitt 14,4 inom OECD.
Siffrorna visar inte i vilken mån vård ges utanför sjukhus, som hemsjukvård eller ASIH.
Med vårdplats avses en plats med adekvat bemanning för uppdraget.
Källa: OECD Health Statistics 2021
Ivo-kritik: För få vårdplatser vid akutsjukhusen
Samtliga akutsjukhus i regionen kritiseras för att det inte finns tillräckligt med vårdplatser.
Danderyds sjukhus och Södersjukhuset har redan kritiserats av Inspektionen för vård- och omsorg, Ivo, för brist på vårdplatser.
Nu är det Karolinskas tur. Enligt Ivo gör bristen på vårdplatser vid Karolinska i Huddinge att patienter läggs in där det saknas adekvat övervakningsutrustning och där de inte får den tillsyn och de läkemedel som de behöver.
Även Astrid Lindgrens barnsjukhus kritiseras för att ha för få vårdplatser.
Alla kritiseras
Ivo har granskat 27 akutsjukhus över hela landet och beslut för 26 av dem har kommit. Samtliga får kritik.
Orsaken till att det finns för få vårdplatser är brist på personal som kan bemanna dem.
På Sös-akuten får patienter dessutom vänta för länge på läkarbedömningar när det är hård belastning, anser Ivo.
Extra pengar
Under 2022 betalade den dåvarande regeringen ut extra statsbidrag för att öka kapaciteten i vården, till exempel utöka antalet vårdplatser.
För Region Stockholm del blev det 115 miljoner kronor, pengar som nu fördelas till akutsjukhusen. Mest får Karolinska, med 60 miljoner kronor.
Och det är i sista minuten. Pengar som inte gått åt under året ska återbetalas till Socialstyrelsen, och regionen måste redovisa hur pengarna använts.
Akutsjukhusen måste återkomma till Ivo med vilka åtgärder de vidtagit för att skapa tillräckligt många vårdplatser.
Så fördelas pengarna
S:t Görans sjukhus: 11 miljoner kronor
Danderyds sjukhus: 15 miljoner kronor
Karolinska universitetssjukhuset: 60 miljoner kronor
S:t Eriks ögonsjukhus: 2 miljoner kronor
Södertälje sjukhus: 5 miljoner kronor
Södersjukhuset: 19 miljoner kronor
Källa: Region Stockholm
Tomt. Det är inte sängar som saknas, utan personal som kan bemanna vårdplatserna.
Mostphotos
Akut brist på vårdplatser vid regionens sjukhus
Fullt på akuten – då ökar risken att dö
Bristen på vårdplatser vid akutsjukhusen ökar risken för överbelastning på akutmottagningarna, och patienter som hade kunnat räddas dör. Det visar en ny rapport.
När alla vårdplatser på sjukhuset är upptagna och patienter som behöver läggas in blir kvar på akuten – då ökar dödligheten.
Det visar en ny rapport där Björn Af Ugglas, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska institutet, är en av författarna.
– Vi ser ett tydligt samband mellan överbelastade akutmottagningar och en ökad dödlighet. Jag är övertygad om att bristen på vårdplatser är en starkt bidragande orsak, säger han.
Och risken är störst i Region Stockholm.
– Det finns för få vårdplatser här, säger han.
Lägst i Europa
Sverige har lägst andel vårdplatser i Europa: 2,1 per 1 000 invånare. Och de har blivit färre, för 20 år sedan var siffran 3,4.
Samtidigt har beläggningsgraden, alltså andelen upptagna vårdplatser, ökat från 80 till 93 procent.
I Stockholm är den ännu högre och var 104 procent under 2019, vilket innebär att sjukhusen tvingas överbelägga vårdavdelningarna och erbjuda platser som de egentligen inte har personal för.
Lång väntan
Ändå blir patienter liggande i korridorerna på akutmottagningar i väntan på en vårdplats.
https://www.mitti.se/nyheter/69-aring-vantade-pa-lakare-pa-sos-akuten-i-19-timmar/repuif!QDgZJ15Hym7QRUQwnW5@gQ/
Visserligen är det positivt att medicinska framsteg gjort att färre behöver läggas in för vård, menar Björn Af Ugglas. Det sparar pengar, och för dem som kan är det bättre att vårdas utanför sjukhus.
– Men om man tar ut segern i förskott blir det farligt. Och det är där vi är, säger han.
25 döda om året
Enligt rapporten ökar dödligheten när akutsjukhusen är överbelastade.
Flera miljoner akutbesök har analyserats, och för dem som anlände när antalet patienter var som allra störst på mottagningarna var risken att dö åtta procent högre än för dem som anlände under normal belastning.
Det motsvarar 25 dödsfall per år – för Stockholms del. I övriga regioner som ingick fanns inga samband mellan överbelastning och ökad dödlighet.
– Säkerhetsmarginalen har krympt. Det handlar både om brist på pengar och svårigheter att rekrytera personal, säger Björn Af Ugglas.
Vårdplatser räddningen
En god tillgång till vårdplatser skulle skydda mot de farliga effekterna av en överbelastad akutmottagning, menar han.
– Vi måste vända detta.
Ökad dödlighet vid överbeläggning
Andelen belagda vårdplatser i Region Stockholm var 94 procent under perioden 2012-2016.
Under perioden 2015-2019 var beläggningsgraden 101 procent.
I Region Skåne var den 92 procent och i Östergötland 81 procent.
De tydligaste sambanden mellan överbelastning på akutmottagningar och ökad dödlighet fanns i Stockholm, regionen med högst beläggningsgrad.
Källa: SNS-rapporten "Hur påverkas patientsäkerheten av överbelastade akutmottagningar och vårdplatsbrist?"