Skateramp. Vid Malmsjö skola i Vårsta byggdes en skateramp efter Botkyrkadialogen. Emanuel Ksiazkiewicz (S) som är kommunalråd och ordförande för dialogkommissionen tror på stärkt närdemokrati. Foto: Anders Björklund

Snart har Botkyrkadialogen gått varvet runt

Målet är att stärka närdemokratin. Nu har Botkyrkadialogen snart gått varvet runt kommunen. Kommunalrådet håller fram lyckade satsningar där kommunen fångat upp medborgarnas synpunkter – men det finns kritik mot metoden.

  • Publicerad 05:00, 31 okt 2020

Totalt har vi pratat med 1020 Botkyrkabor.

Anders Thorén. Tullingepartiets ledare är kritisk till Botkyrkadialogen. Foto: Anna Z Ek

Hur nöjda Botkyrkaborna är när det gäller närdemokrati och möjligheten att påverka skiljer sig kraftigt åt mellan kommundelarna. Mest nöjda är Fittjaborna. Här menar varannan person att de kan påverka. Mindre nöjda är Tullingeborna. Här menar knappt var tredje person samma sak.

– Det är tydligt att vi behöver jobba ännu hårdare för att lyssna in Tullingebornas synpunkter. Vi har nu genomfört en dialogrunda i Tullinge, men många fler behövs, säger kommunalrådet Emanuel Ksiazkiewicz (S).

"Historiskt låg nöjdhet"

Även i Grödinge är siffrorna dåliga.

– Det har historiskt varit en låg nöjdhet i de här kommundelarna. Det är också en av anledningarna till att vi gör detta. Vi behöver anstränga oss ännu mer. När vi kommer ut ser vi att det finns många bra synpunkter.

Talat med 1 000 personer

Det är tydligt att han tror på Botkyrkadialogen.

– Jag är mycket nöjd med dialogerna. Totalt har vi pratat med 1020 Botkyrkabor och fått in 580 förslag på hur vi kan göra vår kommun bättre. Vi har även kunnat göra verklighet av flera av dessa kloka förslag. Vi har skapat aktiviteter för ungdomar och barn, genomfört trygghetssatsningar, rensat och städat där medborgare upplevt det vara stökigt.

En av orterna han håller fram är Fittja.

– Ifrån Fittja fick vi kanske in ett medborgarförslag om året. Genom Botkyrkadialogen fick vi in cirka 100 synpunkter.

Kritik mot metoden

Men kritik finns. Tullingepartiets ledare Anders Thorén tycker att Botkyrkadialogen är bättre än dialogforumen som skrotades, men menar att det i slutändan är ett slags hittepå-demokrati, där besöken och insatserna sker med för långa mellanrum. Han framhåller återigen önskan om att bli en egen kommun.

– Jag tror på att politikerna och tjänstemännen befinner sig i området de styr och verkar i. Att du kan gå fram till en politiker eller tjänsteman på gatan med synpunkter. I en så stor kommun som Botkyrka finns det för många lager mellan synpunkt till att något händer.

Han fortsätter:

– Den här typen av åtgärder måste kunna komma till ändå utan att ha något som heter Botkyrkadialogen.

"Förändringar samma år"

Men Emanuel Ksiazkiewicz står på sig.

– Det finns en underhållsbudget, men saker som till exempel skateboardrampen vid Malmsjö skola fanns det inte utrymme för i kommunens ordinarie budget. Att Botkyrkadialogen har med sig en summa pengar gör att det kan bli förändringar efter synpunkter redan samma år.

Så nöjda är man i kommundelarna

Siffrorna visar andelen personer som tycker att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem.

Fittja: 50 procent

Alby: 46 procent

Storvreten: 46 procent

Tumba: 38 procent

Hallunda-Norsborg: 37 procent

Tullinge: 30 procent

Vårsta-Grödinge: 28 procent

Visa merVisa mindre

Vad är Botkyrkadialogen?

✓ Botkyrkadialogen startade våren 2019.

✓ Under tre månader fokuserar Botkyrka kommun på en kommundel.

✓ Till varje område finns en summa pengar kopplad.

✓ Vid besök i området kan medborgarna komma med idéer och synpunkter till politker och tjänstemän.

✓ Politikerna i den så kallade dialogkommissionen beslutar vad pengarna ska gå till.

✓ Totalt finns 5 miljoner kronor att fördela under ett år.

Visa merVisa mindre

Emanuel Ksiazkiewicz. Foto: Anders Björklund