Stockholm
Det senaste 40 åren har Stockholms stad genomgått en politisk pendelrörelse, där klubban vandrat fram och tillbaka mellan S och M, med stöd från koalitionspartier.
Vid varje kommunval har styret bytts ut förutom vid ett, när Sten Nordin (M) fick fortsatt förtroende som finansborgarråd 2010.
Nu vill Socialdemokraterna, med Emilia Bjuggren i toppen, bryta mönstret. Samtidigt hoppas Moderaterna, med gruppledaren Christofer Fjellner, på att byta ut styret.
Men vad ligger egentligen i vågskålarna inför valet 2026?
I vissa frågor är nästan hela stadshuset eniga: matbuden ska bort från cykelbanan och förskoletimmarna för syskon ska utökas. Stridslinjen är tydligare i frågor som rör trygghet och vad som ska byggas.
Så vill partierna styra
Socialdemokraterna: Röd linje mot Sverigedemokraterna, styr helst rödgrönt med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, öppet samtal med andra.
Vänsterpartiet: Röd linje mot Sverigedemokraterna, styr helst rödgrönt med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Miljöpartiet: Röd linje mot Sverigedemokraterna, styr helst rödgrönt med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.
Moderaterna: Styr helst med alliansen, och ser inga förutsättningar att styra med Sverigedemokraterna eller Miljöpartiet.
Liberalerna: Röd linje mot Sverigedemokraterna, styr helst med alliansen och räcker ut en hand till Miljöpartiet.
Centerpartiet: Röd linje mot Sverigedemokraterna, styr helst med alliansen men kan samtala med alla partier.
Kristdemokraterna: Inga röda linjer mot något parti, styr helst med alliansen men kan samtala med alla partier.
Sverigedemokraterna: Röd linje mot Miljöpartiet, vill helst styra tillsammans med Tidöpartierna, likt regeringen.
Källa: Partierna i kommunfullmäktige Stockholms stad
På tapeten: Mindre klasser
Ett ständigt aktuellt ämne är skolan. Stockholm, likt andra kommuner i landet, drabbas av minskade barnkullar. Det vill flera partier över blockgränsen ta vara på – och lovar mindre klasser.
Socialdemokraterna går till val på max 25 elever per klass och Moderaterna på 22-24 elever. Liberalerna går längre än så och lovar 20 elever per klass.
Vad gäller förskolan sticker Stockholm ut – här har barn till föräldralediga i dag rätt till 30 timmar i veckan, dubbelt så mycket som miniminivån. Även det har blivit en het fråga – och sex av åtta partier vill utöka tiden.
Slopat bostadsmål splittrar
Ett annat hett ämne är stadshuspartiernas överenskommelse om ett gemensamt bostadsmål på 140 000 nya bostäder till 2035. I dag saknas det fortfarande 65 000.
Under året har M, S och MP meddelat att man vill riva upp målet. Men nuvarande styre är inte eniga. Vänsterpartiet vill inte sänka ambitionerna utan hålla uppe byggtakten.
En ytterligare skiljelinje är vilka bostäder – och var – de ska byggas. Här är KD, SD och M tydliga: färre betonglådor – och fler småhus. Moderaterna vill se så mycket som 4 000 småhus under nästa mandatperiod.
Från den rödgröna sidan är budskapet annorlunda: det behövs fler billiga bostäder och fler hyresrätter. Samtidigt lanserar S satsningen Stockholmsradhus, som bygger på idén om att använda färdiga lösningar för utformning, projektering och byggande.
En utstickare är Centerpartiet, som vill avskaffa bostadskön och i stället fördela allmännyttan efter behov.
Kapade ordningsvakter
Sedan 2022 har två av tre ordningsvakter försvunnit från Stockholms gator. En utveckling som väckt högljudd kritik från oppositionen.
M, med stöd i ryggen av KD och SD, lovar att införa mellan 200-400 ordningsvakter. Moderaterna vill även omvandla SL:s trygghetscentral till hela Stockholms trygghetscentral.
Samtidigt visar polisens årliga mätning att tio platser på listan över öppna drogscener försvunnit under mandatperioden.
S menar att kommunens viktigaste uppdrag för att öka tryggheten är det förebyggande arbetet, och vill se fler poliser och kraftigt bygga ut socialtjänstens förmåga att punktmarkera unga i riskzonen.
Valresultatet 2022
Socialdemokraterna: 29, 43 procent.
Moderaterna: 18,33 procent.
Vänsterpartiet: 15,37 procent.
Sverigedemokraterna: 8,03 procent.
Liberalerna: 7,98 procent.
Miljöpartiet: 6,03 procent.
Centerpartiet: 6,69 procent.
Kristdemokraterna: 3,83 procent.
Övriga partier: 4,31 procent.
Totalt röstade 618 245 personer i kommunvalet 2022.
Källa: Valmyndigheten