Det var i mitten av augusti som Skitstöveln försvann från sin plats mellan Fiskargatan och Klevgränd, vilket DN:s Lars Epstein var först att uppmärksamma.
– Det är förjävligt. Riktigt förjävligt, säger Stefan Hagdahl, chef på Stockholm konst, till Mitt i.
Staden har gjort egna efterforskningar för att hitta verket men utan framgång.
– Den är försvunnen. Materialmässigt har den marginellt värde, men det konsthistoriska värdet är omätbart. Vi är superledsna.
https://www.mitti.se/nyheter/konstjuveler-att-spana-in-i-sommar/repvfC!ktZzq8nZ720CbMvuOkfg2A/
Inga original kvar
Den som gjort skulpturen är konstnären Roland Haeberlein.
– Va, är den också borta? säger han när Mitt i ringer upp.
Också borta?
– För några år sedan snodde de alla mina skulpturer i Fatbursparken också. Det är bara fontänen som är kvar. Den är för tung för att stjäla.
– Jag blir förtvivlad. Jag har inte haft råd att ha kvar originalen och har ingen ateljé längre.
https://www.mitti.se/nyheter/stor-konststold-i-solna-sex-skulpturer-avsagade/repukc!vSr6mE0NvtVh5awdshdY3g/
För usla insatser
Skitstöveln restes på platsen 1987. Den har inskriptionen ”Årets dummaste idé förtjänar att jämföras med föregående års skitstövel ”.
En del av verket var att varje år dela ut en medalj för usla kulturpolitiska insatser för konsten.
Idén bakom den är sprungen ur den tid och det konstnärskollektiv Roland var en del av då.
– Det var helt andra tider, när man var inne i debatten. Den delades ut varje år och det började med att Nationalmuseum hade en Coca cola-utställning. Det var en protest mot kommersialiseringen av våra institutioner.
Skitstöveln delades då ut till den dåvarande chefen för museet.
– Han var inte glad. Han tog emot den och försvarade utställningen. Men sedan avgick han.
”Så pinsamt”
En kommitté tillsattes med ansvar att dela ut priset. Sin bas hade de i ett galleri på Skomakargatan i Gamla stan.
– Skådespelare satte upp en pjäs och vi samlade in pengar. Men så gick vi med vinst. Det var så pinsamt, det var inte meningen. Så vi skänkte bort pengarna.
Det sista priset delades ut 2004 och gick till Tensta konsthalls styrelse i samband med att hallen hotades av nedläggning.
Stölden av skulpturen är polisanmäld, men enligt polisens mediecenter inleddes ingen förundersökning då det ”saknades någon form av stödbevisning/spaningsuppslag.”