Jakobsberg

Upp med magen! Ut och ihop, och så tryck! Simläraren Kia Gustafsson följer med längs bassängkanten med simstången i högsta hugg.

– Igår var det fjorton elever, nu är det en handfull kvar. Idag har tre till blivit godkända.

Barnen är tredjeklassare från Barkarbyskolan och de har i veckan gått i en intensiv simträning. Målet för de här tredjeklassarna är att kunna simma 75 meter utan att sätta ner fötterna.

I sexan måste de klara att simma 200 meter varav 50 meter ska vara på rygg.

Simläraren Kia Gustafsson har sett en stor skillnad i vattenvana det senaste decenniet.

Simläraren Kia Gustafsson har sett en stor skillnad i vattenvana det senaste decenniet.

Erik Lejdelin

Kraftig ökning

För två år sedan fick sju av tio sjätteklassare i Barkarbyskolan godkänt. Förra året hade siffran ökat till nio av tio.

Det är en rejäl ökning, men det är långt ifrån den största. På Tallbohovskolan klarade bara 37 procent av sjätteklassarna simkraven för två år sedan. I fjol var motsvarande siffra 97 procent.

En ökning på 167 procent – på ett år.

– Vi tar dem redan i femman och upptäcker vilka som behöver extra stöd. Vi erbjuder då extra simskola i början av sommaren, och två veckor i slutet av sommaren innan de börjar sexan, säger Kia.

Men är det alla som tackar ja till det?

– Nej, tyvärr är det inte det. Men de barn som kommer hit lyckas. Och det är helt kostnadsfritt, säger simläraren Anna Svensson.

Vad är simkunnighet?

Simkunnig anses den som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och efter att åter ha tagit sig upp till ytan, kan simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg.

För att få godkänt betyg i idrott i årskurs sex måste man vara simkunnig.

Källa: Skolverket

Satsningen på skolsim började höstterminen 2023 och resultatet är talande efter bara två år.

Skillnaden i simkunnigheten hos elever i socioekonomiskt utsatta områden jämfört med andra finns inte längre kvar.

– Det kräver ett enorm arbete för att fånga upp varenda unge. Det är ett svårt uppdrag för många barn, även de i bättre ställda områden, har väldigt dålig vattenvana. Det räcker inte med några få tillfällen, utan vi måste erbjuda mängder av tillfällen, säger utbildningsdirektör Happy Hillmarsdottir Arenvall.

Att kunna simma är en frihet: "Om jag badar i havet får jag inte gå ut så långt innan mina föräldrar ropar på mig", säger Millian.

Att kunna simma är en frihet: "Om jag badar i havet får jag inte gå ut så långt innan mina föräldrar ropar på mig", säger Millian.

Erik Lejdelin

Tusentals elever

Kia Gustafsson och Anna Svensson har under de här tre åren hunnit undervisat tusentals elever från alla Järfällas 22 grundskolor.

– Vi tar också in förskoleklasser nu. Efter två år ser vi en stor skillnad när det gäller vattenvana. Tidigare kunde barn komma hit i tvåan utan att ens ha badat förut.

De får också höra från högstadiet att sjuorna som börjar har blivit mycket bättre på att simma.

– Det har skett en skillnad från hur det såg ut för tio eller femton år sedan. Vi undervisade då i gamla simhallen och då kunde man kasta i en hel årskurs sex i bassängen och alla simmade. Idag tar vi kanske fyra åt gången.

Kia Gustafsson blir upprörd när hon ser föräldrar som lämnar sina barn i bassängen och går och badar bubbelpool.

Kia Gustafsson blir upprörd när hon ser föräldrar som lämnar sina barn i bassängen och går och badar bubbelpool.

Erik Lejdelin

En frihet

9-årige Millian är lite kylslagen där han står vid bassängkanten. Men han är stolt.

– Jag klarade det! Det jobbiga var att orka simma fyra längder utan att vila.

Han och klasskompisarna Remy Abraham, 9 och Theodor Stilwell, 9 säger att simkunnighet ger dem större frihet.

– Det är ju inte så roligt att simma med puffar och flytväst, säger Remy.

Tidigare kunde barn komma hit i tvåan utan att ens ha badat förut

Han tycker att ryggsim varit svårt att få till, eftersom man får vatten i ansiktet hela tiden.

– Lärarna är jättebra, det är tack vare dem som vi lärt oss simma. Förut var jag inte så bra, men nu har jag blivit mycket bättre, säger Millian.

Theodor fyller i.

– De har varit jättesnälla och gett en tips på hur man ska göra.

Millian, Remy Abraham och Theodor Stilwell tycker att simlärarna varit väldigt bra.

Millian, Remy Abraham och Theodor Stilwell tycker att simlärarna varit väldigt bra.

Erik Lejdelin

Falsk trygghet

Kia Gustafsson och Anna Svensson säger att de inte är ovanligt att barn, men också föräldrar, tror att barnen kan simma när de egentligen inte kan.

Det kan vara en farlig falsk trygghet.

– Att bada och kunna simma till kanten betyder inte att du är simkunnig. Simning är också en färskvara, går det för långt emellan tillfällen så tappar man mycket.

De säger att skolan har ett ansvar för barnens simundervisning, men det räcker inte alla gånger.

– Vet man att ens barn har svårt så önskar vi att man fortsätter på egen hand. Men det är inte alltid så lätt, det kostar pengar att gå till simhallen och i många fall kan inte föräldrarna själva simma. Därför är det viktigt att nappa på den extra simskolan som erbjuds.

På frågan vad killarna från Barkarbyskolan ska göra i sommar blir svaret kort och koncist:

– Bada!

Så mycket har simkunnigheten ökat

Andel elever som fick godkänt i simning i årskurs sex i Järfälla:

Aspnässkolan: 48 procent (23/24) 96 procent (24/25)

Barkarbyskolan: 71 procent (23/24) 92 procent (24/25)

Berghemsskolan: 73 procent (23/24) 94 procent (24/25)

Fjällenskolan: 85 procent (23/24) 98 procent (24/25)

Herrestaskolan: 54 procent (23/24) 93 procent (24/25)

Kolarängsskolan: 84 procent (23/24) 97 procent (24/25)

Lundskolan: 89 procent (23/24) 97 procent (24/25)

Neptuniskolan: 87 procent (23/24) 91 procent (24/25)

Olovslundsskolan: 73 procent (23/24) 89 procent (24/25)

Sandviksskolan: 67 procent (23/24) 100 procent (24/25)

Skälbyskolan: 70 procent (23/24) 95 procent (24/25)

Tallbohov: 37 procent (23/24) 97 procent (24/25)

Ulvsättraskolan: 71 procent (23/24) 98 procent (24/25)

Vattmyraskolan: 71 procent (23/24) 87 procent (24/25)

Källa: Järfälla kommun