– Det är positivt, absolut, säger Claude Schaffert, som driver ICA Kvantum i Åkersberga.
– Vi försökte sälja miljöpåsar innan och det var väldigt trögt.
Men nu när en vanlig bärkasse i plast kostar sju kronor är det många som tänkt om.
Det visar siffror från Naturvårdsverket. Sedan skatten på plastkassar infördes ifjol har användandet av dessa kassar från exempelvis ICA, Coop eller andra affärer minskat drastiskt.
2019 förbrukade varje person i snitt 74 plastkassar om året. 2020 var siffran 55.
Claude Schaffert bekräftar att kundernas köpvanor ändrats. I hans butik var försäljningen av plastkassar mindre än häften så stor i januari-april i år, jämfört med motsvarande period förra året, innan maj då skatten infördes.
Samtidigt har i gengäld försäljningen av papperskassar fördubblats. Även försäljningen av flergångskassar har ökat, berättar han, från att tidigare i princip varit noll.
Åkersbergabon Hans-Olov Partby säger att hans beteende påverkats av skatten. Numera har han alltid med sig flergångskassar när han handlar:
– Jag började när de höjde priset på plastpåsar, säger han.
– Jag har alltid några stycken hemma och i bilen. Det har blivit rutin. Och det är ju mycket bra för miljön.
Vad gör du om du glömmer ta med egen kasse?
– Då tar jag varorna i handen.
EU-målet är max 40 platspåsar per person innan 2025. Redan nu finns tecken på att svenskarna kan ha nått målet.
– Därför avvaktar vi lite med fler insatser, säger Agnes Willén som är handläggare på Naturvårdsverket.
Materialet inte det viktigaste
Hon menar också att skatten på plast visserligen är bra, men att det finns mycket fler och viktigare saker att titta på ur ett större perspektiv.
– Materialet på en påse är kanske inte det viktigaste. I stället måste vi titta mer på vad vi faktiskt stoppar i den där påsen och att vi ser till att använda den flera gånger – oavsett om den är gjord av plast, papper eller tyg.