Att fasta kan ha flera olika effekter, både positiva och negativa, beroende på individ, berättar Amaal Khalif, som är sjuksköterska på Järva vårdcentral.

Hon säger att det inte finns så mycket forskning på hur just fastan enligt ramadan påverkar kroppen, men att det däremot finns en hel del studier gjorda på periodisk fasta, som liknar den man gör under ramadan.

– Där man har kunnat se att det ofta är positivt att fasta för människor som är friska i grunden, säger hon.

En del bör undvika

Bland annat kan fastan öka ämnesomsättningen, kolesterolet kan förbättras, samtidigt som det kan ha en bra effekt på det kardiovaskulära systemet och ger kroppen en chans för återhämtning och vila från toxiner, berättar Amaal Khalif, men understryker att det bara gäller friska personer.

– Människor med diabetes, gravida, ammande mammor, äldre och sjuka ska inte fasta. Även personer som är beroende av livsavgörande mediciner ska undvika att fasta, och det är inte heller rekommenderat för barn under 15 år, säger Amaal Khalif.

De positiva effekterna av fasta uppkommer främst om man äter med eftertanke när fastan bryts.

– Det är givetvis inte bra att vräka i sig massa onyttig mat direkt. Man ska som vanligt tänka på att hålla det hälsosamt, enligt livsmedelsverkets rekommendationer. Det är även viktigt att inte glömma att få i sig rikligt med vätska när man har fastat, så att man inte blir uttorkad.

Hur ska man tänka kring träning?

– Jag vill vara försiktig med att uttala mig om det eftersom det är väldigt individuellt, men rent generellt ska man känna efter ordentligt vad kroppen orkar med och vad som känns bra för en själv, man ska inte pusha några gränser. Själv skulle jag rekommendera att se fasteperioden som en period där man tar det lite lugnare träningsmässigt, och fokuserar på återhämtning och reflektion, både fysiskt och mentalt, säger Amaal Khalif.