Smedby

Två unga Linderödssvin trippar försiktigt nerför rampen på hästsläpet efter turen från Tjälinge gård utanför Enköping.

Halvåringarna tittar sig nyfiket omkring och ger sig sedan med raska klövtramp in i hagen i Gunnes gård. De hittar genast den nya delen av hagen och plöjer fram med trynena djupt i marken. Naturens jordfräsar, kan man kanske kalla dem.

– Välkomna hit, hoppas ni ska trivas, säger forngårdspedagog Viktor Sjögren.

De två killarna, galtarna, är sista djuren att anlända till Gunnes gård. På måndagen kom fåren, åtta tackor och 13 lamm, samt en tupp och fem höns.

Nu har djuren kommit till Gunnes gård i Upplands Väsby.

Charlotte Arwedsson

– Det är verkligen ett vårtecken när djuren kommer hit, då får gården liv, säger Anna-Cari Lindh.

Svenska lantraser

Hon berättar att de djur som hålls på gården är de djurraser som hölls på riktiga vikingatida gårdar.

De har starka trynen och är bra på att hålla landskapet öppet.

– Vi håller svenska lantraser, så att besökarna får uppleva dem, säger hon.

Besökarna får dock inte gå in i själva grishagen, av säkerhetsskäl.

– Men grisarna är snälla och för oss som jobbar här blir de som hundar. De är också väldigt intelligenta och verbala och har sitt eget språk.

Anna-Cari Lindh är forngårdspedagog och djuransvarig på Gunnes gård.

Charlotte Arwedsson

Viktor Sjögren sätter sig bredvid de två ännu namnlösa grabbarna och fotar medan de bökar.

– De har starka trynen och är bra på att hålla landskapet öppet.

Och de kommer att blir riktiga tungviktare – 150 kilo är inte ovanligt för en tvåårig, fullvuxen gris.

– Det blir en hel del vassleprotein, bröd och frukt i maten, säger Anna-Cari Lindh.

De är bara ett halvår gamla – som fullvuxna galtar kommer galtarna att väga imponerande 150 kilo.

Charlotte Arwedsson