På Restaurang Fisken i Västerhaninge är det inte ovanligt att säljare kommer fram till kunder på uteserveringen och frågar om de vill köpa droger. Ofta rör det sig om ungdomar.
– Drogerna är ett jättestort problem. Det har blivit standard och ingen skäms för att prata öppet om det. Det är som att röka cigg, säger ägaren Zoran Knezevic.
Han är en av fem krögare i Haninge som certifierats genom samverkansprojektet Krogar mot knark.
Enligt Mattias Falkborn, tillförordnad gruppchef på Haningepolisen, är problemet lika utbrett i Haninge som i resten av Stockholm.
– Generellt har allmänheten en mer drogliberal syn numera.
Krogarna diplomerades under en ceremoni i kommunhuset där Jens Davidson (KD), kommunalråd med ansvar för trygghetsfrågor deltog.
Haninge kommun
Svårt att avgöra
Polisen besöker krogar regelbundet och kollar om gäster är påverkade och om det förekommer narkotikahantering i eller runt krogarna. De som deltar i Krogar mot knark förväntas ha ännu bättre koll.
Mattias Falkborn upplever att de flesta krögare ser problemet, men tycker att det är svårt att jobba med det.
– Och jag håller med dem. De tycker det kan vara svårt att se ifall folk är narkotikapåverkade.
En stor del av utbildningen för krögarna handlar därför om att lära sig om olika sorters droger, hur människor ser ut när de är påverkade av dem och vilken effekt de har.
"Det hjälper mig mycket. Jag vet effekten av till exempel kokain och jag kan snabbare se när någon är påverkad", säger Zoran Knezevic på Restaurang Fisken i Västerhaninge. Han visar även tydligt utåt att krogen har nolltolerans, bland annat genom att sätta upp den nya skylten.
Anna Ludvigsson
Känna igen mönster
Zoran Knezevic försöker markera så fort han märker av något på sin krog. Tidigare portade de ofta gäster, men nu behövs det i mindre utsträckning. Gästerna har lärt sig hur de jobbar.
– Det är ett sätt att skydda sin verksamhet. Jag vill inte att familjer ska avskräckas så jag tänker mycket på kundernas säkerhet.
Han tycker att ökad polisnärvaro och kameraövervakning har börjat ge effekt. 2023 plockades Västerhaninge bort från listan över öppna drogscener, och nyligen följde Jordbro och Brandbergen efter.
– Det hjälper mig som krögare. Om någon börjar tjafsa pekar jag på kameran och då sticker de ofta. Förut var det mycket mer problem med att folk stod i hörnen här och erbjöd droger öppet, de var inte rädda. Det märks ändå en skillnad nu.
Innerstadsproblematik i skärgården
Även i skärgården märks drogerna av, särskilt under sommaren. Polisen Mattias Falkborn beskriver det som att innerstadsproblematiken till viss del flyttar ut till skärgården.
– Vi arbetar mycket med ungdomar och är en säsongkrog så därför vill vi ha en stark policy så att alla vet hur man ska gå till väga, säger Andreas Björkman, hotellchef på Utö värdshus.
Han har sett att narkotikan ökat de senaste 10-15 åren. Numera utbildas därför all deras servicepersonal. På värdshuset är det vanligare att gäster kommer till dem redan drogpåverkade än att narkotikan hanteras öppet.
– Därför jobbar vi mycket med att kunna se mönstren hos en narkotikapåverkad person, säger Andreas Björkman.
Både polisen och krögarna lyfter att projektet är en möjlighet för dem att knyta kontakter.
– Tanken är att samtliga krogar i Haninge ska komma med och ta ett offentligt ställningstagande mot narkotika i nöjesmiljö, säger Mattias Falkborn.
Utö värdshus skyltar utanför sin nattklubb att de ingår i Krogar mot Knark. "Våra väktare på sommaren kommer ofta från city och har vana vid arbetet. Därför vill vi i förebyggande syfte ha en tydlig policy både för personal och gäster", säger hotellchef Andreas Björkman. De har även märkt av en ökad polisnärvaro senaste åren.
Maria Nykvist