Under Trygghetsdagarna föreläste Atilla Yoldas för unga och vuxna om hur man bryter negativa beteenden och attityder kopplade till machokultur. 

– Vi ser över tid att det här är aktuellt i vårt område i våra verksamheter, säger Marleine Daviell, trygghetsstrateg på Skärholmens stadsdelsförvaltning. 

Med machokultur menar de manlighetsnormer som går ut på att visa styrka och undvika svaghet och som kan manifesteras i aggressivt och våldsamt beteende. 

– Våld och kriminalitet är exempel på det. Och vi har utmaningar med att barn och ungdomar rekryteras, säger Marleine Daviell.

I våras när Mitt i besökte en skola i Vårberg lyfte elever hur machokultur skapar mobbning, våld och rädsla på deras skola. 

Föreläsningen hölls en lördag och var frivillig. Hur gör ni för att nå alla ungdomar i stadsdelen?

– Både skolorna och fritidsgårdarna arbetar sedan 2023 med MVP, Mentorer i våldsprevention. Det syftar till attitydförändringar och att förhindra mildare former av våld och kränkningar för att stoppa utvecklingen till allvarligare former av våld, säger Marleine Daviell. 

Stadsdelen har också särskilda föräldrakurser som man kan gå.

Har ni märkt någon skillnad sedan ni började med det här?

– Det svaret hoppas jag att vi får vid årets slut när vi sammanställer statistik och analyserar vårt arbete.

På Bredängsskolan märker de att eleverna blivit tryggare och att kränkningarna minskat sedan de börjat jobba aktivt med frågan, enligt rektor Anna Hoffsten.

Angie Gray

Rektorn: Förebyggande minskar kränkingar

Enligt Anna Hoffsten, rektor på Bredängsskolan, arbetar de med frågan på flera sätt.

– Vi har under åren haft flera föreläsare på detta ämne. Och har arbetat med MVP i omgångar, från hösten 2024 gör vi det systematiskt med årskurs 5. Vår skolkurator har värdegrundslektioner tillsammans med klasslärarna på lågstadiet och på högstadiet har vi framför allt arbetat med ”Det syns inte” för att förebygga psykisk ohälsa.

– Vi ser att det ger effekt, till exempel i Skolinspektionens senaste enkät med elever i årskurs 5 och 8. I frågor som handlar om trygghet och att förhindra kränkningar är resultaten likvärdiga eller bättre än genomsnittet i Stockholms stad. Den bilden bekräftas även i våra egna enkäter och från klass- och elevråd, säger hon.

"Det viktigaste är relationerna"

Enligt fritidsledaren Kadir Seker finns det strikta regler för hur man uppför sig på fritidsgårdarna och märker därför inte av machokulturen där. Däremot märks den bland unga i centrumen och på skolor, berättar en annan fritidsledare som vill vara anonym. 

– Jag är uppväxt i området och här existerar det tydligt. Det kan vara att gäng stirrar på dig i centrum när du kommer, som vem är du och vad gör du här. I skolan är det mer att elever delas upp i coola killar och skolbokskillar. Men en stor skillnad mot när jag var yngre är att nu har det spridit sig till tjejer, att vara hård och inte visa svaghet, säger han. 

Fritidsgårdarna arbetar på flera sätt för att bryta machokulturen. 

– Vi jobbar mycket med språket och tillsammans med polisen och ungdomsjouren, säger Kadir Seker.

– Det viktigaste är relationerna, att alla känner varandra så att alla känner sig trygga, säger hans kollega.