Om åtta år kan vart tionde barn ha försvunnit från Stockholms skolor. Elevtappet är särskilt stort i innerstaden, där Södermalm står för den största minskningen.

För skolorna innebär det osäkra ekonomiska förutsättningar, eftersom finansieringen baseras på hur många elever varje skola har. Ju färre elever, desto mindre skolpeng – men det rödgröna styret vill nu ändra på detta.

Nytt utjämningssystem

Från och med budgeten för 2026 införs ett nytt system som ska jämna ut de ekonomiska förutsättningarna mellan större och mindre skolor.

Det nya så kallade likvärdighetsbidraget innebär att fem procent av skolpengen betalas ut som ett fast anslag, oavsett om skolan har 200 eller 1 000 elever. Resterande del av pengarna följer fortfarande med varje elev.

– Med det nuvarande systemet blir mindre skolor systematiskt missgynnade. En större del av deras budget måste gå till grundbemanning som rektor, elevhälsa och skolbibliotek, och det blir tuffare när eleverna blir färre, säger skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S).

Det fasta anslaget väntas ge omkring två miljoner kronor per skola. Pengarna kommer att fasas in, eftersom skolåret inte följer budgetåret.

Hyror tar mer av budgeten

Emilia Bjuggren är övertygad om att satsningen kommer göra stor skillnad, även om beloppet vid en första anblick kan verka litet. Flera skolor har redan avvecklats till följd av det sjunkande elevantalet. 

Framöver kan det bli fler.

– I närtid finns det inga fler sådana planer. Men om åtta år kommer vi ha 10 000 färre elever, så det säger sig självt att det kommer vara en stor fråga under det kommande decenniet, säger Emilia Bjuggren och fortsätter:

– Redan inför nästa år ser vi att lokalkostnaden per elev ökar med 800 kronor, just för att det blir färre elever i våra skolor. Om vi inte gör något, kommer mer och mer av skolpengen att ätas upp av hyror. Vi vill att pengarna kommer ut till eleverna och lärarna.

Men kan det bli orättvist för större skolor, som får mindre pengar?

– Förlorar man en elev är det ungefär 80 000 kronor som försvinner. Det är ändå kännbart. Men historiskt sett är det de mindre skolorna som drabbas hårdare, och det här bidraget är en liten del av budgeten för en stor skola.

Bidraget gäller enbart kommunala skolor.

– Lagstiftningen är tydlig. Vi kan inte styra hur de privata väljer att fördela sin skolpeng, säger Emilia Bjuggren.