Hässelby-Vällingby

Varje dag under de senaste månaderna har femåringar från utvalda förskolor i Hässelby-Vällingby fått ha extra högläsning och boksamtal med sina pedagoger.

Det hela är en del av ett nytt forskningsprojekt som staden initierat och som görs tillsammans med den specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, med ett tydligt mål: Att ge barnen ett bättre start när de börjar skolan.

– Att lära sig språk i tidig ålder är avgörande för framtiden. Vi vet att det finns risker att hamna efter om man inte har svenska som modersmål, vilket fler i ytterstaden inte har. Det ökar risken för utanförskap och svårigheter i skolan, vilket på sikt kan ge sämre möjligheter i livet. Vi vill bygga bort sådana orättvisor, säger Alexandra Mattsson (V), förskoleborgarråd i Stockholms stad.

Mäter ordförrådet

Projektet använder sig av en evidensbaserade metod kallad dialogisk läsning; dialog och högläsning.

I ett rätt intensivt tempo får barnen nu både en lässtund och bokprat tillsammans med sina pedagoger varje dag.

– Man vet från forskning att språkutvecklingen är beroende av hur man exponeras för svenska av god kvalitet och hur mycket man läser i hemmet, oavsett språk. Därför har man utarbetat den här metoden, säger Alexandra Mattsson.

Det hela testas nu först Hässelby-Vällingby och Järva.

Totalt deltar 139 barn och 43 pedagoger, där pedagogerna går en utbildning på tio veckor som delvis löper parallellt med läsprojektet i förskolorna.

– Barnens ordförråd mäts både innan och efter projektets gång, som en del av forskningen. Faller det väl ut är det något vi gärna skulle vilja implementera i hela staden.

"Jämlika chanser"

Själva studien kommer pågå i två år.

I den kommer man även mäta språkkunskaperna hos de barn som inte fått insatsen, för att titta på eventuella skillnader.

Man kommer utöver det även ställa frågor om hur barnen trivs i förskolan och på skolan, för att se om ökade språkkunskaper kan ha effekt även på så sätt. Maria Elleby, rektor på Zinket i Grimsta:

– Pedagogerna har redan märkt en positiv utveckling i barnens språkutveckling. Vi ser en stor utveckling gällande att uttrycka sig med bisatser, lyssna intresserat på varandra och att föra dialoger. Även användandet av svenska har ökat.