Hallonbergaren Simona Araya, 11, tränar friidrott två gånger i veckan.

Bra går det också. På sistone har hennes personbästan avlöst varandra.

– Jag tycker att det är kul, speciellt att tävla, säger hon.

Att det blev just friidrott har flera orsaker. En av dem är mamma Letu, själv gammal friidrottare och numer tränare i Sundbybergs IK, SIK.

– Sedan var det en kille i min klass som gick på friidrott, så då började jag också, fortsätter Simona.

Evelina Stolpe, 12, från Duvbo och Simona Araya, 11, från Hallonbergen i ett synkront hopprepsögonblick.

Evelina Stolpe, 12, från Duvbo och Simona Araya, 11, från Hallonbergen i ett synkront hopprepsögonblick.

Alexander Kuronen

Hon upplever inte att särskilt många andra i Hallonbergen håller på med friidrott. Det trots att området har en sporthall, där träningarna äger rum så här års.

Faktum är att stadsdelen sticker ut när det gäller ungdomar i Sundbyberg: Endast var fjärde person mellan sju och 25 är med i en idrottsförening, enligt Riksidrottsförbundets statistik.

Det gör Hallonbergen till området i staden med minst andel unga idrottare.

Vill se bättre representation

Simona tror att fler hallonbergare skulle syssla med friidrott om det fanns mer information.

– Att det finns skyltar som säger "testa på friidrott", säger hon.

– Det är en resursfråga, inflikar Erik Bowallius.

Han är tränargruppsansvarig för barn och unga i SIK Friidrott. Med rötter i Rissne känner han ett personligt ansvar för att få fler i stadens socioekonomiskt utsatta områden att börja träna.

Gordon Abrahamsson, 11, är från Solna men tränar med Sundbybergs IK. "Det är kul att slå rekord", säger han.

Gordon Abrahamsson, 11, är från Solna men tränar med Sundbybergs IK. "Det är kul att slå rekord", säger han.

Alexander Kuronen

I dag kommer merparten av deltagarna i stället från "lite rikare områden" som Järvastaden och Ursvik, säger han.

– Vi är Sundbybergs IK, och Sundbyberg är en blandad kommun. I dag speglar vi inte det, vi måste få en bättre representation.

Varför är det viktigt?

– Det handlar om att jag vill ge alla en chans. Friidrotten får inte bli en "medelklassport"; det är så kul, och jag tror att många fler skulle trivas med att hålla på med det.

Vad beror den ojämna fördelningen på?

– För vår del handlar det nog om att vi har varit en liten klubb, driven av ideella ledare med få resurser.

Söker bidrag

Han hoppas på mer pengar till Sundbybergs IK så småningom. Klubben har ansökt om att ta del av ett statligt bidrag, särskilt inriktat på att stärka idrottsrörelsens närvaro i utsatta områden.

Längre fram kommer unga friidrottare dessutom att träna på den upprustade Rissne IP. Erik Bowallius tror att det öppnar för att fler får upp ögonen för verksamheten.

– Det kan öka diversiteten på dem som är här.

Erik Bowallius, tränargruppsansvarig för friidrott i Sundbybergs IK.

Erik Bowallius, tränargruppsansvarig för friidrott i Sundbybergs IK.

Alexander Kuronen

På träningen i Hallonbergen deltar en elvaåring från just Rissne. Hon vill vara anonym, men berättar gärna hur kul det är med friidrott.

Fotboll och basket är dock de populäraste sporterna bland Rissnebor, säger hon. Egentligen känner hon ingen annan som sysslar med friidrott, utöver polarna på träningen.

– Jag vet inte varför. De kanske inte vet om att det finns.