– Vi gick till val på mindre klasser och fler lärare och har höjt skolpengen med sju procent två år i rad. Redan nu ser vi bevis på att det lönar sig.
Skolnämndens ordförande Eva Eriksson (S) syftar på att lärartätheten ökat något och tjänsterna får fler ansökningar.
Det har införts lovskola och andelen klasser med över 26 elever har enligt stadens siffror minskat.
– Det är jätteviktigt för att lärarna ska kunna se och hjälpa alla elever i klassrummet.
I Råsunda slås klasser ihop, kan du förstå om föräldrar tycker det motsägelsefullt?
– Det kan jag förstå. Vi politiker pekar ut riktningen, men det är rektorerna som har ansvar för sin organisation och att hålla budget. Jag har fullt förtroende för de bedömningar och justeringar som rektorerna gör. Det finns inte heller något rakt samband mellan elevantal och kunskapsresultat.
Eva Eriksson tillägger att riktmärket på 25 började rullas in i förskoleklass i höstas för att fortsätta årskurs per årskurs.
– Det är ett långsiktigt arbete.
Fortfarande väljer varannan elev bort Solnas kommunala skolor. När vänder trenden?
– Så snart som möjligt hoppas vi. Dels genom att nya skolor startar, dels genom att fler aktivt väljer oss. Jag kommer fortsätta kämpa för en större budget för att med målet att alla ska bli nöjda och klara skolan. Men det tar tid att vända en atlantångare.
"Går inte ihop"
Medan Eva Eriksson vill fortsätta på inslagen väg anser skolnämndens vice ordförande Veronika de Jonge (M) att det krävs ett omtag. Hon är kritisk till styrets beslut om att bygga mellanstadium i Järvastaden och att återöppna Bergshamras högstadium. I höstas återöppnades även Skytteholms mellanstadium.
– Som politiker kan du inte lova allt till alla. Vi har stora problem med stök och bråk i klasserna och alla tomma skolplatser gör att rektorerna går på knäna. Att i det läget öppna nya skolor går inte ihop.
Hon är samtidigt tveksam till att riktmärket på 25 är rätt väg, skolorna har det svårt ekonomiskt redan nu menar hon, och säger att studiero kan nås med andra åtgärder som tidiga stödinsatser, punktmarkering av stökiga elever och profilklasser.
Mindre klasser målet – här blir de större i höst
Färre elever per klass beskrivs av politiken som avgörande för att höja resultaten och stoppa elevflykten från Solnas skolor.
Men i Råsunda slås i stället klasser ihop.
– Det kommer att bli ännu svårare för eleverna att koncentrera sig, befarar en mamma.
Beskedet om sammanslagningarna kom före påsk.
Fem klasser i åttan och nian ska bli fyra per årskurs.
Oron slog på direkt, berättar en mamma som vill vara anonym. Hennes barn börjar nian på Råsunda skola i höst i en klass med cirka 30 elever.
– Det är stökigt i klassen som det är och det kommer ju bli ännu svårare för eleverna att koncentrera sig i en större klass. Som tonåring tänker man väl mest mest på vilka kompisar man hamnar med, men jag är orolig för studierna. Betyget i nian är jätteviktigt när de ska söka in på gymnasiet sen.
Och vad hände med nya skolpolitiken? frågar hon sig. Rödgröna styret har tillskjutit många miljoner för nya riktmärket på 25 i stället för 30 elever per klass.
– Jag tycker det här rimmar illa med politikernas satsning på att ha färre elever i klasserna. Uppenbarligen kan de inte styra över det ändå, menar mamman.
Ekonomiskt underskott
Orsaken till att högstadieklasserna på Råsunda skola slås ihop är att de blivit för små. I några går bara 23 elever mot kapaciteten på 30.
Eftersom varje tom plats betyder bortfall av skolpeng behövs det göras prioriteringar, säger Susanna Franzén, rektor på Råsunda skola.
Hon är inte ensam om att stå inför besparingar. Samtliga av Solnas kommunala skolor gick 2023 med ekonomiskt underskott. Ett problem är just att elever söker sig bort, något Mitt i rapporterat om.
"Man behöver anpassa verksamheten för att få pengarna att räcka", menar Susanna Franzén, rektor.
Anna Wachenfeldt
– Vi har tappat jättemånga elever på allas Solnas skolor, även här i Råsunda. Om vi hade haft fullt i alla klasser här hade vi haft tio miljoner mer. Nu har vi små klasser och mindre resurser. Då behöver man anpassa verksamheten för att få pengarna att räcka till saker runt omkring, säger Susanna Franzén.
Studiero på fler sätt
Som exempel på saker runt omkring nämner hon förberedelseklass åt nyanlända, sociala mentorer och särskilda undervisningsgrupper för barn med extra behov. Kort och gott saker som skolan vill ha råd med.
Hur ser du på oron för att det ska bli stökigare klassrum, svårare för lärarna att se varje elevs behov?
– Ju färre elever i en klass desto mer tid har du för varje elev där och då. Men i ett helhetsperspektiv så handlar det om många faktorer när man ska skapa studiero, inte bara klasstorlek utan även saker som pedagogik och vilka stödbehov som finns bland eleverna.
Knäckfrågorna består. Vad beror elevtappet på och hur stoppa det? Det är främst från mellanstadiet och uppåt som elever lämnar de kommunala skolorna.
Vill locka högstadiefamiljer
En viktig förklaring är att friskolornas utbud ökat, tror Susanna Franzén. Internationella Engelska skolan börjar från årskurs 4, Victor Rydberg från årskurs 7.
Samtidigt fick Råsunda skola ta över många elever från Skytteholmsskolan där högstadiet stängde 2021, man gick från att vara en liten högstadieskola med bra rykte till en stor med sex paralleller berättar Susanna Franzén.
Hon ser ändå ljust framåt. I höst blir högstadiet återigen en egen skoldel, Råsunda centralskola, med egen rektor, större lokaler och upprustad skolgård.
– Vi tror och hoppas att det ska göra skolan lika attraktiv för högstadiefamiljerna igen.
Bytt till IES
Mamman däremot tvivlar på att mönstret kan brytas.
– I min sons klass har flera bytt till Internationella Engelska skolan för att föräldrarna hoppas att barnen ska få bättre betyg där. Vi har också funderat på det. Nu när man gör klasserna större blir det ju ännu mindre incitament att stanna i de kommunala, säger mamman.
Om vi hade haft fullt i alla klasser här hade vi haft tio miljoner mer
Många tomma platser
850 platser, eller cirka 23 procent, står tomma i stadens skolor.
Om fem år beräknas överkapaciteten i skolorna vara cirka tusen platser fördelat över hela Solna, om tio år 900.
Siffrorna är baserade på nya befolkningsprognoser, där antalet barn i skolålder står relativt still.
Mitt i Solna nr 52/23
Mitt i Solna nr 52/23
Solna stad
Råsunda skolas högstadiedel får färre klasser i höst, ett beslut som ska spara pengar. "Jag tycker det här rimmar illa med politikernas satsning på att ha färre elever i klasserna. Uppenbarligen kan de inte styra över det ändå", säger en förälder.
Anna Wachenfeldt