Beskedet om sammanslagningarna kom före påsk.

Fem klasser i åttan och nian ska bli fyra per årskurs.

Oron slog på direkt, berättar en mamma som vill vara anonym. Hennes barn börjar nian på Råsunda skola i höst i en klass med cirka 30 elever.

– Det är stökigt i klassen som det är och det kommer ju bli ännu svårare för eleverna att koncentrera sig i en större klass. Som tonåring tänker man väl mest mest på vilka kompisar man hamnar med, men jag är orolig för studierna. Betyget i nian är jätteviktigt när de ska söka in på gymnasiet sen.

Och vad hände med nya skolpolitiken? frågar hon sig. Rödgröna styret har tillskjutit många miljoner för nya riktmärket på 25 i stället för 30 elever per klass.

– Jag tycker det här rimmar illa med politikernas satsning på att ha färre elever i klasserna. Uppenbarligen kan de inte styra över det ändå, menar mamman.

Ekonomiskt underskott

Orsaken till att högstadieklasserna på Råsunda skola slås ihop är att de blivit för små. I några går bara 23 elever mot kapaciteten på 30.

Eftersom varje tom plats betyder bortfall av skolpeng behövs det göras prioriteringar, säger Susanna Franzén, rektor på Råsunda skola.

Hon är inte ensam om att stå inför besparingar. Samtliga av Solnas kommunala skolor gick 2023 med ekonomiskt underskott. Ett problem är just att elever söker sig bort, något Mitt i rapporterat om.

"Man behöver anpassa verksamheten för att få pengarna att räcka", menar Susanna Franzén, rektor.

Anna Wachenfeldt

– Vi har tappat jättemånga elever på allas Solnas skolor, även här i Råsunda. Om vi hade haft fullt i alla klasser här hade vi haft tio miljoner mer. Nu har vi små klasser och mindre resurser. Då behöver man anpassa verksamheten för att få pengarna att räcka till saker runt omkring, säger Susanna Franzén.

Studiero på fler sätt

Som exempel på saker runt omkring nämner hon förberedelseklass åt nyanlända, sociala mentorer och särskilda undervisningsgrupper för barn med extra behov. Kort och gott saker som skolan vill ha råd med.

Hur ser du på oron för att det ska bli stökigare klassrum, svårare för lärarna att se varje elevs behov?

– Ju färre elever i en klass desto mer tid har du för varje elev där och då. Men i ett helhetsperspektiv så handlar det om många faktorer när man ska skapa studiero, inte bara klasstorlek utan även saker som pedagogik och vilka stödbehov som finns bland eleverna.

Knäckfrågorna består. Vad beror elevtappet på och hur stoppa det? Det är främst från mellanstadiet och uppåt som elever lämnar de kommunala skolorna.

Vill locka högstadiefamiljer

En viktig förklaring är att friskolornas utbud ökat, tror Susanna Franzén. Internationella Engelska skolan börjar från årskurs 4, Victor Rydberg från årskurs 7.

Samtidigt fick Råsunda skola ta över många elever från Skytteholmsskolan där högstadiet stängde 2021, man gick från att vara en liten högstadieskola med bra rykte till en stor med sex paralleller berättar Susanna Franzén.

Hon ser ändå ljust framåt. I höst blir högstadiet återigen en egen skoldel, Råsunda centralskola, med egen rektor, större lokaler och upprustad skolgård.

– Vi tror och hoppas att det ska göra skolan lika attraktiv för högstadiefamiljerna igen.

Bytt till IES

Mamman däremot tvivlar på att mönstret kan brytas.

– I min sons klass har flera bytt till Internationella Engelska skolan för att föräldrarna hoppas att barnen ska få bättre betyg där. Vi har också funderat på det. Nu när man gör klasserna större blir det ju ännu mindre incitament att stanna i de kommunala, säger mamman.