Leksaker, stekspadar, tandborstar, take away-lådor och andra förpackningar – vardagen är full av plastprylar och produkter och många gånger slänger vi använd plast rakt ner i den vanliga soppåsen.

"Enorma klimatutsläpp"

Räknat per genomsnittsstockholmare dumpas runt 24 kilo plast i hushållsoporna under ett år, visar siffror från Stockholm vatten och avfall. Samtidigt konstaterar Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, att bara 6 kilo plast per invånare tas till återvinningen årligen.

Det här är allvarligt för klimatet, menar miljö- och klimatborgarrådet Katarina Luhr (MP).

– För att nå vårt mål att bli fossilbränslefria så är plasten ett av våra absolut största problem i Stockholm. Jag tror inte alla är medvetna om att den plast vi bränner, som ofta är gjord av oljeråvara, i våra avfallsanläggningar ger upphov till enorma klimatutsläpp, säger hon.

Börjar plastbanta

När staden nu klubbar en ny handlingsplan för att minska plastberget är en viktig del i arbetet att få stockholmarnas att förstå problemet, anser Katarina Luhr, som hoppas att fler då kommer att välja bort plast, leta efter alternativa material och öka återvinningen av plasten.

En ny kartläggning från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att stockholmarna och stockholmsföretagen tillsammans konsumerade nära 95 000 ton plast i form av prylar och förpackningar år 2019. Samtidigt slängde vi minst 47 800 ton plast samma år.

–  Vårt problem här i Stockholm är inte att delfiner får plast i magen utan vårt problem är framför allt klimatutsläppen. Det viktigaste för mig är att vi får igång det tankesättet, säger hon.

https://www.mitti.se/nyheter/skatten-funkade-farre-anvander-plastkassar/repues!PK8wrk1SiIY1SqADRaRybw/

Staden ska också plastbanta sina kommunala verksamheter som också köper, använder och kastar massor av plast. Totalt konsumerade staden 2 300 ton plastartiklar, som blöjor, avfallspåsar, handskar och förkläden, och 410 ton plastförpackningar under 2019.

Mer plast under pandemin

Sen dess har staden, på grund av pandemin, köpt in mängder med skyddsutrustning och engångsartiklar i plast. Enligt Katarina Luhr har det varit ofrånkomligt, särskilt eftersom det varit helt nödvändiga bristvaror, men nu måste staden börja ställa högre krav.

– Det kanske inte går att lösa under den här pandemin, men när vi tittar långsiktigt på produkter där man behöver plast som i skyddsutrustning och i andra produkter som blöjor så ska de inte vara gjorda av plast från olja utan på biobaserad råvara, säger Katarina Luhr.