Dansgolv där alla hade en cigg i ena handen och där man inte sällan blev bränd av cigarettglöd och kom hem med hål i kläderna.
Sari och hennes vänner sitter på Bredängs bar och kök och minns tillbaka hur det var före rökförbudet på krogen som i dagarna trädde i kraft för ganska exakt 20 år sedan.
– Röken låg tät och man stank när man kom hem. Ibland behövde man duscha innan man gick och la sig för att man luktade så äckligt, säger Sari Kuusela, 57.
Hon berättar att lagen var välkommen och det nu är betydligt fräschare.
– Det var jobbigt för de som jobbade i den arbetsmiljön. Du är där fem dagar i veckan. Det blev betydligt mycket bättre för dem efter rökförbudet, säger hon.
”Det röktes precis överallt”, berättar Bredängsbon Sari Kuusela, 57 som minns tillbaka hur ofräscht hon tyckte det var innan rökförbudet.
Moa Beckman
Ja-sidan vann rejält
En farhåga innan var att restaurangerna skulle lida ekonomisk skada av förbudet, men enligt branschorganisationen Visita var tappet noll eller högst försumbart.
När riksdagen röstade om förslaget den 12 maj 2004 vann ja-sidan med en förkrossande majoritet: 245 röster mot 45.
Det var bara Moderaterna och någon enskild folkpartist som kämpade mot förslaget. Det tydligaste målet var bättre folkhälsa. Förespråkare menade dessutom att det var en frihetsreform; den som inte vill eller bör utsättas för tobaksrök får helt enkelt fler rökfria utrymmen att vistas i.
– Rökförbudet på krogen har varit jätteviktigt för att förskjuta normen för vad som är ett vanligt beteende kopplat till rökning. Det är färre som börjar röka när fler miljöer blir rökfria, säger Lisa Lennartsdotter Ermann, sakkunnig på Cancerfonden.
Sedan rökförbudet på krogen infördes har stockholmarnas rökvanor minskat kraftigt. 2007 rökte 14,5 procent av länsinvånarna. I dag är den siffran 5,5 procent, enligt Folkhälsomyndigheten.
Myndigheten har ett generellt mål om att minska andelen rökande i Sverige till mindre än 5 procent i år. Det målet är vi nära att nå, men rökningen slår ojämnt
i befolkningen.
16 procent av alla arbetslösa röker varje dag och det är fler som endast gått klart grundskolan som röker än personer med eftergymnasial utbildning, enligt Cancerfonden.
– Vi är inte i mål. Rökningen behöver fortsätta minska, säger Lisa Lennartsdotter Ermann.
Mycket passiv rökning
Tillbaka till Bredängs bar och kök. Diskussionen börjar gå runt bordet om vad det luktade i lokalerna när röken försvann.
– Prutt!, skrattar Sari.
– En grej som kom fram var ju svettodören, säger Ulf Olsson.
Bredängsbon Ulf Olsson, 57, är positiv till beslutet som togs för 20 år sedan. Däremot önskar han att man fick röka på uteserveringar igen.
Moa Beckman
Rökning inomhus var en del av svenskarnas vardag innan förbudet och Ulf Olsson berättar att det blev en hel del passiv rökning, som började redan i unga år. Det röktes i offentliga lokaler och i hemmen och i bilen.
– Jag började röka innan jag var tio år, passivt då, säger Ulf Olsson.
Sen dess har rökning varit en del av hans liv och han röker än i dag. Han minns att han ifrågasatte rökförbudet när det kom.
– Fan vad de ska krångla till det, tänkte jag. Men nu tycker jag att det är bra.
Röker mindre
Innan rökförbudet kunde det gå åt ett paket cigaretter på en kväll. Nu går det åt mindre, berättar han.
– När man dricker alkohol glömmer man bort tiden. Man tänder en cigarett och sen tänder man en till.
Det har hänt att han varit inne i en diskussion och bara av farten tänt en cigarrett inomhus och tänkt ”Vad är det jag håller på med?”. Utöver de få tillfällena har det inte varit några problem att ändra sina vanor, och han tror inte att han är ensam om det.
– Det är typiskt svenskar att anpassa sig. Vi anpassar oss. Om staten säger att vi ska göra något, så gör vi det.