Nyrenoverade lokaler, fräscha utrymmen, en ny idrottshall och en helt ny skolbyggnad. Så löd visionen som Danderyds kommun såg framför sig när de beslutade att förnya Enebybergs skola, som är till åren.

Men det sistnämnda tycks inte bli av. Danderyds skolpolitiker vill stoppa planerna som skulle innebära fyra nya klassrum.

Det som i dag är en parkering skulle enligt planen ha blivit en ny skolbyggnad med plats för 100 elever. Nu ser det inte ut att bli av.

Albin Tingstedt

– När vi tog det här beslutet trodde vi att vi behövde plats för 700 barn i Enebyberg. Men barnantalet har gått ned väldigt mycket sedan dess, både i Danderyd och i Sverige. Nu ser vi inte längre behovet, säger Ulla Hurtig Nielsen (M), ordförande i utbildningsnämnden i Danderyd.

Fyra paralleller riskerar bli tre

I dag har nästan alla årskurser på skolan fyra parallellklasser med i snitt 22 elever per klass. Det enda undantaget är årskurs ett där antalet parallellklasser i stället är tre med 25 elever per klass.

En konsekvens av politikernas beslut kan bli att fler årskurser på Enebybergs skola ställer om till tre parallellklasser för att undvika tomma skolplatser, menar kommunens tjänstepersoner. Det skulle innebära att varje klass riskerar 25–28 elever per klass, enligt kommunens eget räkneexempel.

– Om vi inte skulle bygga fyra klassrum – åtminstone inte nu – skulle vi över tid kunna behöva anpassa vår organisation utifrån antalet elever. I vissa årskurser innebär det en treparallellig verksamhet. Men till syvende och sist är det något som rektorn beslutar om inför varje läsår, säger Johannes Pålsson, bildningsdirektör på Danderyds kommun.

Johannes Pålsson, bildningsdirektör Danderyds kommun, ser en risk att skolan kan behöva ställa om till färre parallellklasser – med större klasser som följd – när skolan inte bygger ut.

Danderyds kommun

Men det finns risker med stora klasser, menar fackförbundet Sveriges lärare i Danderyd. De hade hellre sett att kommunen tar sig an skolsituationen på ett annat sätt.

"Ökade klasstorlekar innebär en ökad arbetsbelastning för våra medlemmar samt en risk för försämrad undervisningskvalité. Den demografiska utmaningen är inte okänd för oss men vi ser det som ett utmärkt tillfälle att öka lärartätheten i klasserna", skriver de i ett mejl till tidningen.

Höja skolpengen

Ulla Hurtig Nielsen avfärdar fackets kritik. Hon menar att Danderyds kommun ska utgå från 25 elever i varje klass – det är vad de flesta av kommunens skolor är byggda för. Därefter tar individernas behov vid.

– En del klasser fungerar bra med 32 barn medan andra fungerar bäst med 18 barn. Om en klass är stökig och det krävs färre barn i klassen så sätter vi in extraresurser och delar klassen i vissa ämnen. Alternativet hade varit att höja skolpengen, säger hon.

Kan ni höja skolpengen? Det är ändå ni som beslutar om den.

– Visst är det så. Men man ska komma ihåg att vi har höjt den rejält de senaste åren. Det är inte så att vi har dålig skolpeng, utan tyvärr saknar vi barn till våra väldigt stora skolor. Då vill vi hellre lägga pengar på lärare i stället för att starta halvtomma klasser.

Ulla Hurtig Nielsen (M), ordförande i utbildningsnämnden, ser hellre att skolpengen går till lärarresurser snarare än att starta halvtomma klasser.

Moderaterna, pressbild

Både Ulla Hurtig Nielsen och Johannes Pålsson poängterar att detaljplanen för en eventuell utbyggnad av skolan redan är klar. Om behovet av fler klassrum skulle uppstå är det "så gott som klart" att sätta spaden i marken för dem.