Sågljuden ekar i Nordiska museets stora hall. Jubileumsåret bjuder inte på någon fysisk utställning, men trots det är det liv i byggnaden.

– Det här är ett levande hus, föränderligt sedan det invigdes. Just nu bygger vi på en basutställning som invigs i början av nästa år, säger Ulla-Karin Warberg, intendent på Nordiska museet.

Den officiella 150-årsdagen är i oktober och då hålls en stor fest som alla kan köpa en biljett till. Under resten av året firas jubileet genom programverksamhet, där något händer nästan varje vecka. Under förra året anordnade museet bland annat stickkaféer, till det första kom det mellan 400 och 500 personer.

Den pampiga byggnaden är ett dynamiskt hus där det händer mycket, men Nordiska museet har funnits längre än så.

Peter Segemark/Nordiska museet

– Vi vill belysa våra olika ämnesområden i relation till aktuella frågor, för att verkligen nå ut till publiken, säger Sara Källström, chef för den publika avdelningen på museet.

Frågor om framtiden

Det övergripande temat för jubileumsåret är tidsresande, både framåt och bakåt i tiden. En del av firandet sker även digitalt.

Den pågående insamlingen "Vår framtid" samlar människors berättelser om just framtiden och den som vill kan lämna sina svar på Nordiska museets hemsida där det även går att läsa svaren från andra.

Frågorna berör hur livet ser ut i dag och hur den som svarar tycker att saker skulle kunna bli bättre i framtiden. Alla berättelser arkiveras.

Det första spadtaget till byggnaden togs år 1888, men det tog tid innan arbetet påbörjades. Bilden är tagen år 1892.

Gustaf Améen/Nordiska museets arkiv

– Vi samlar in berättelser och föremål från samtiden, men måste också fortsätta att rusta och vårda för de kommande åren, säger Sara Källström.

På 150 år hinner det hända mycket. År 1887 hade Arthur Hazelius, Nordiska museets grundare, samlat på sig över 20 000 föremål, i dag har den mängden vuxit till över en och en halv miljon. På den tiden såg även målgruppen annorlunda ut.

Historisk empati

– Artur tillhörde ju borgerligheten, och det var även den gruppen som till stora delar finansierade och intresserade sig för projektet. I dag är ett av våra största uppdrag att alla ska känna sig välkomna och att vi ska ha låga trösklar, både bildligt och bokstavligt, säger intendenten Ulla-Karin Warberg.

Arthur Hazelius var en stjärna på att samla in pengar. 1800-talet var en turbulent tid då saker förändrades i snabb takt, så han startade projektet med att arkivera svenska liv och arbeten innan han hade någon finansiering för det.

Sara menar att hans arbete är en inspiration för rustningen av de kommande 150 åren.

Troligtvis är bilden tagen år 1907, samma år som byggnaden i sin helhet invigdes. Tidigare hade man haft verksamhet i halva huset.

Justus Cederquist/Nordiska museets arkiv

– Vi brukar prata om historisk empati, att museet ska bidra med nya perspektiv. Barn som kommer till oss får sätta sig in i hur det hade varit att bara äta gröt eller dela på ett par skor med sina syskon. Precis som att barn i framtiden kommer få uppleva hur det var att vara ett barn år 2023, säger Sara.

Pandemin var, som för alla andra, en märklig tid för museet. Trots att byggnaden i omgångar stod helt tom kunde de ta in mindre grupper. Temat på visningarna var just sjukdomar genom årens gång.

– Det är så oroligt i omvärlden vilket kan leda till att många unga får en negativ syn på framtiden. Då kan det ge tröst att få göra en tidsresa och se att liknande saker har hänt förr, och vi klarade oss ur det, säger Sara.