På Bredängsskolan går i dag cirka 15 elever som har olika funktionsnedsättningar som gör att de har behov av en elevassistent på heltid för att klara sin skolgång. Assistenterna hjälper bland annat elever med olika npf-diagnoser som exempelvis adhd och autism att klara av vardagen. 

Men när eleverna börjar i mellanstadiet får skolan inte längre pengar av utbildningsförvaltningen för att betala elevassistenterna, trots att elevernas hjälpbehov inte har förändrats och trots att skolsituationen från och med mellanstadiet blir mer krävande för barn med deras svårigheter.

– Enligt vår bedömning så behöver de här eleverna stöd av någon som hjälper till under hela skoldagen för att klara lektioner, raster och luncher. Vi var ganska säkra på att de skulle fortsätta få en resurs, men vi har fått avslag av utbildningsförvaltningen. Vi får egentligen inga beviljade stöd för elever i mellan- och högstadiet, säger Anna Hoffsten, rektor på Bredängsskolan.

Språket en jättebarriär

Enligt Emmelie Todd, lärare i årskurs fyra, har de många elever med språkstörning.

– För dem är det en jättebarriär att ta sig över och man måste sitta med dem en och en och gå igenom nya ord och begrepp, säger hon.

Andra barn har adhd eller autism. 

– För dem är det en stor utmaning att orka hålla fokus och de behöver hjälp att hantera yttre stimuli. Ett ljud i korridoren kan göra att de börjar tänka på det i stället för på det de håller på med på lektionen.

Stödet har minskat

Under de år Emmelie Todd har jobbat som lärare har staden "blivit snålare och snålare med vilka elever som har rätt att ha stöd", berättar hon.

– När jag började som lärare hade elever med adhd ofta en resurs, nu kan man ha en klass med fyra elever med adhd helt själv, säger hon.

Det får konsekvenser, dels för eleverna som inte får den hjälp de behöver, men också för övriga elever i klassen eftersom läraren måste lägga ett stort fokus på dem som behöver extra hjälp.

– Vi får trolla med knäna, säger Anna Hoffsten. 

Andra måste rycka in

Emelie Roxby-Schüsseleder som är specialpedagog för årskurs 7 till 9 berättar att skolan gör vad de kan för att hjälpa de elever som inte får någon resurs. De har exempelvis hemklassrum så att eleverna ska slippa förflytta sig så mycket och satsar på en tydlig lektionsstruktur så att eleverna ska känna igen sig. 

– Man kan göra mycket men vi kommer aldrig ifrån att det finns barn som oavsett ålder behöver en vuxen bredvid sig som följer med till nästa moment, säger hon.

I brist på elevassistenter tvingas andra rycka in, det kan vara olika personer från gång till gång vilket av vissa elever och vårdnadshavare kan upplevas som mer otryggt.

Hur ser ni på att utbildningsförvaltningen tar bort stödet som skolan bedömer att eleverna behöver?

– Det är så himla tråkigt att de inte litar på oss som träffar de här eleverna och undervisar dem varje dag och ser vilka behov de har och vad de klarar och inte klarar av, säger Emmelie Todd.

Skolchefen: ”Färre elever får stöd”

Att verksamhetsstödet automatiskt dras in för elever som börjar fyran stämmer inte, enligt Carina Hallqvist, grundskolechef för Skärholmen och Enskede-Årsta-Vantör.

– Utbildningsförvaltningen har inte tagit något generellt beslut att inte ge verksamhetsstöd efter en viss ålder utan varje ansökan bedöms individuellt.

Bredängsskolan menar ju att eleverna har fortsatt behov av stöd men att de efter en viss ålder inte får det. Hur ser du på att det ändå blir så i praktiken?

– Verksamhetsstöd är väldigt svårt att få. Det har tidigare varit så att man har fått det för fler elever. Det är färre elever nu som får verksamhetsstöd.

Varför är det färre som får stöd?

– Problemet är inte pengarna, utan reglerna har ändrats så att bedömningen har blivit hårdare. Vi hade ett överskott av verksamhetsstödspengar förra året. 

Om de gamla reglerna hade varit kvar hade pengarna räckt till alla som skolorna hade kunnat söka för då?

– Ja, det tror jag. 

Vad ska en rektor göra som har elever som har behov av elevassistenter men inte får verksamhetsstöd till det? 

– Då måste man se över hela sin organisation på skolan så man får loss pengar för att använda till den eleven som har behov av extra stöd. Jag kan hjälpa rektorerna att titta på hur de ska organisera skolan för att ha en buffert i sin budget. 

Enligt utbildningsförvaltningen så ändrades reglerna efter ett politiskt beslut som innebar att reglerna för att söka stöd skulle vara desamma för kommunala skolor som för friskolor. Samtidigt kan skolorna få stöd till särskilda mindre undervisningsgrupper, men Bredängsskolan menar att det inte rör sig om samma barn utan att de barnen har större hjälpbehov än dem som behöver en elevassistent och kan fungera i en klass. 

Elva tjänster sägs upp

Efter att den nya skolpengen i Stockholm stad presenterats, ser det ut som att stödet till funktionshindrade elever riskerar att minska ytterligare.

Flera grundskolor i Stockholm tvingas göra sig av med personal för att klara av kommunens budgetkrav. En av de drabbade skolorna är Bredängsskolan, som trots att de använt hela sin reserv på 4,5 miljoner kronor tvingas säga upp elva tjänster på skolan. Hälften av dem som får gå är elevassistenter.

– När det nu dras ner på elevpengen och vi inte får några verksamhetsstöd, då känner jag att det är där vi måste skära ner. Vi har ju också gjort andra besparingar, men vi får helt enkelt dra ner på hela verksamheten, säger Anna Hoffsten.

Höjd skolpeng äts upp av inflationen

Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) känner igen problemet att skolor har svårt att få verksamhetsstöd till elevassistenter.

Är reglerna för hårda?

– Vi måste följa det här jättenoga. Systemet med särskilda undervisningsgrupper är helt nytt men när det har satt sig lite mer så får vi utvärdera och titta på om det är några elever som vi missar. Det är väldigt många som behöver extra stöd så det bästa är om det finns utrymme för det inom skolpengen, men det är möjligt att vi behöver titta på det.

Behöver skolpengen höjas?

– Ja det är vår övertygelse. Vi har gjort det i år men ökningen äts upp av den ekonomiska situationen. Men vi ser att skolpengen behöver öka och hoppas att regeringen inte lämnar kommunerna i sticket utan att de skjuter till statsbidrag för att kunna öka den.