Mitt i har granskat de två gymnasieskolorna i Järfälla. På Academedias gymnasium i Järfälla – Drottning Blankas gymnasium – har lägst andel elever som lyckas ta examen efter tre år. I hela landet.

Av de elever som började skolan 2020 var det bara 43,4 procent som tog studenten med en fullständig examen i fjol, enligt statistik från Skolverket.

– Det är så klart ingenting vi är nöjda med. Vi har ett elevunderlag som är väldigt utmanande, säger rektor Pia Johansson.

Hur menar du då?

– Vi har elever med bristande studiemotivation, och vi har framförallt haft svårt att få elever att komma till skolan.

Hög frånvaro

I den senaste mätningen låg frånvaron på 22 procent.

– Det är ganska mycket på en och samma skola.

Men Pia Johansson poängterar samtidigt att skolan har en examensgrad på 80 procent. Det innebär att av de elever som inte hoppade av gymnasiet utan fullföljde sina tre år var det 80 procent som fick behörighet till högskola.

– Och det har ökat för varje år. Jag måste se på det vi lyckas med och så länge examensgraden ökar och inte sjunker måste jag ta fasta på det.

Hon menar också att det går att nyansera varför siffrorna ser ut som de gör.

– Vi har elever som måste jobba för att kunna försörja familjen. Och många av de som går på de yrkesförberedande programmen hoppar av efter sin praktik. Jag hade en elev nyligen som sa att hans chef sa att han behövde jobba en vecka. Det är ingenting vi ger ledigt för, men de gör det ändå och då blir ju betygen lidande.

Elever som mår dåligt

Hon säger att många av eleverna kommer från socioekonomiskt utsatta områden. Skolan har också den högsta andelen elever med utländsk bakgrund i hela landet, enligt siffror från Skolverket.

– Många har tunga sociala ryggsäckar med sig. Många mår dåligt och vi har behövt reducera vissas kurser, och då blir examen lidande.

Pia Johansson säger att huvudmannen Academedia, efter att de införlivat den tidigare Didaktusskolan till nätverket av Drottning Blankas Gymnasieskolor, gett skolan nya och starkare resurser.

– Därifrån får vi mycket stöd och ett större nätverk. Vi kan ta till oss deras verktyg som de har på deras andra skolor.

Gör orosanmälningar

För att komma till rätta med frånvaron försöker de ständigt hitta nya sätt att behålla eleverna. Bland annat gör de orosanmälningar i högre utsträckning för elever som skolkar.

– Det blir oftast inga utredningar, men familjerna blir kontaktade och förstår att det är på allvar.

De har också ett system som varnar mycket tidigare än förut om elever riskerar att inte klara examen.

– Vi varnar redan i årskurs ett, i årskurs tre är det oftast för sent.