Lidingö
Över den snötäckta Gråviken hörs slagord eka. "Make a change for Iran" och "länge leve konungen Pahlavi". Ett tåg av människor marscherar mot Irans ambassad på Elfsviksvägen och man kan höra allvaret i deras röster. Över deras axlar vilar landets flagga i grönt, rött och vitt.
– I går kväll fick vi ett uppmanande budskap från vår kung om att ta tillbaka vårt land och våra ambassader, säger en av demonstranterna på Lidingö.
Samtliga som Mitt i pratar med uttrycker stor oro för de släktingar och vänner som bor kvar i Iran.
"Make a change for Iran" ropas i kör utanför ambassade.
Judit Nilsson
Sedan den 28 december 2025 har omfattande protester pågått i Iran. Bakgrunden är bland annat en kraftigt försämrad ekonomi, hög inflation och en valuta som nått rekordlåga nivåer. Protesterna har spridit sig till flera städer i Iran och runt om i världen.
Jag vet inte ens om de lever.
En av de som deltog under måndagens demonstration på Lidingö var Mahan Baghdadi från Täby. Han berättar att protesterna i Stockholm har pågått i omkring två veckor. Demonstranterna samlas varannan dag vid Irans ambassad.
– Vi demonstrerar för iransk frihet. Många människor i Iran har det väldigt svårt ekonomiskt och de som protesterar på gatorna riskerar att bli skjutna, säger han.
Mahan Baghdadi känner stor oro för släkt och vänner som bor i Iran.
Judit Nilsson
Mahan har släkt och vänner kvar i Iran. Han berättar att han inte har kunnat få kontakt med dem på flera dagar, efter att regimen stängt ner internet.
– Jag vet inte ens om de lever. Vi gör det här för att få omvärlden att lyssna. Det tar mycket energi, men vi är enade och har samma mål, säger han.
När det iranska passet utfärdat av sittande regim fattar eld jublar folket.
Judit Nilsson
Utanför ambasaden har demonstranterna slutit upp i en cirkel. I mitten står en man med ett pass i handen. Han lyfter det mot himlen och tar fram en tändare.
– Det är ett pass från Irans regim. Vi vill inte ha det, vi vill ha vårat egna, förklarar en demonstrant.
På plats vid ambassaden var även polisen.
"Vi vill ha tillbaka vår kung Reza Pahlavi", säger Nahid Hamnqvist.
Judit Nilsson
Stöd för den tidigare monarkin
Bland demonstranterna fanns även Nahid Hamnqvist och hennes man Fredrik Hamnqvist. De uttrycker sitt stöd för Reza Pahlavi, tidigare kronprins i Iran.
Nahid flydde Iran 1990 och har sedan dess bott i Sverige. Hon har fortfarande släkt kvar i Iran.
– Jag kan inte få någon kontakt med dem. Det är hemskt att inte veta hur de har det.
Trots oron uttrycker hon hopp om framtiden.
– Jag tror att det kommer bli bra. Det måste bli bra. Men det är hemskt att se hur folket lider.
Nahid Soumang beskriver läget i Iran som en krigszon.
Judit Nilsson
En annan demonstrant, Nahid Soumang, säger att protesterna är nödvändiga.
– Regimen dödar människor. Kvinnor och barn faller offer. Vi måste stå upp för vårt land.
Iran – kort bakgrund
1979: Monarkin störtas i den iranska revolutionen. Shahen lämnar landet och Iran blir en islamisk republik.
Styrelseskick: Religiös teokrati där den högste ledaren har avgörande politisk makt.
Monarkistisk opposition: Vissa vill se Reza Pahlavi, son till siste shahen, som symbol eller ledande figur för ett sekulärt alternativ.
Protester: Startade 28 december på grund av ekonomisk kris, hög inflation och missnöje med regimen.
Läget: Hundratals demonstranter har dödats och tusentals gripits enligt människorättsorganisationen HRANA. Internet och telefoni till omvärlden är blockerat.
Tidigare uppror: 2022 väcktes kraftiga demonstrationer i Iran efter att 22-åriga Mahsa Amini greps och dog i polisens förvar efter att inte ha burit hijab.
Avråder resor: Utrikesdepartementet har sen 2022 avrått alla resor till Iran.
Källa: Utrikesdepartementet, SVT
Polisen följer utvecklingen
Ola Österling vid Stockholmspolisen säger att polisen följer situationen i Iran löpande och har kontakt med Utrikesdepartementet för att få en aktuell lägesbild.
– För att anordna demonstrationer krävs tillstånd, och vi hanterar mellan två och tre ansökningar om dagen.
Om en demonstration genomförs utan tillstånd blir deltagarna hänvisade till en lämplig plats. Vid konkurrerande demonstrationer har den som har tillstånd företräde.
Polisen gör dagliga bedömningar av hur stora resurser som behövs vid ambassaden.
Ambassaden på Lidingö
Irans ambassad har legat på Lidingö i en rosa 1700-talsbyggnad sedan 1970-talet. Tidigare låg den i Villa Gumælius i Diplomatstaden.
Ambassadbyggnaden varit en lokal fråga på Lidingö på grund av flera till byggnader. 2009 byggdes större än vad stadens bygglov medgav och delar av tillbyggnaden fick rivas. 2017 beslutade miljö- och stadsbyggnadsnämnden i att bevilja en tvåvåningsbyggnad med 600 kvadratmeters byggarea.
Vid flera tillfällen har incidenter skett utanför ambassaden. 1981 stormades ambassaden av polis i samband med en ockupation av iranier i protest mot Mohammad Ali Rajais styre.
År 2009 och 2010 har demonstrationer spårat ur.
Källa: Wikipedia, Lidingö Nyheter