Efter Mitt i:s artikel om att Liberalerna vill riva Stora Ursviks gård, har röster höjts på sociala medier både för och emot förslaget.

Så även på skolgården, som ligger alldeles intill den eftersatta 1800-talskåken.

– Jag tycker att det är en skamfläck snarare än ett minnesmärke, säger Åse Svensk.

Hon jobbar med fritidsverksamheten på Kymlingeskolan. Att fråga henne om huset är lite som att trycka på en knapp: orden bara sprutar ut.

– Titta på huset. Var det så att Axel Oxenstierna bodde där? Icke! Utmärker det sig på något sätt arkitektoniskt? Icke! Det är en helt vanlig förbannad träkåk. Vi har så många som ser likadana ut i Sverige, fast bättre än den här, säger Åse.

En kollega, som vill vara anonym, ger visst mothugg. Tänk om huset kunde göras om till en gammaldags fritidsgård, resonerar hon.

"Den är fin"

De flesta som Mitt i pratar med på skolgården, såväl vuxna som barn, tycker dock som Åse: riv eländet.

Det gör också Eliana, 28, som bor i området. Hon brukar ta bussen från Ursviks holme.

– Så jag ser huset hela tiden. Speciellt när det är mörkt tycker jag inte att det ser trevligt ut.

Hennes sjuåriga kusin Milea, elev på Kymlingeskolan, känner annat för byggnaden.

– Jag vill ha kvar den. Den är fin, säger hon.

Vad skulle man kunna göra med huset?

– Kanske leka roliga grejer.

Det går inte i dag, ty Stora Ursviks gård är stängd för allmänheten.

Men somliga letar sig dit ändå. I det höga gräset på gårdens tomt har det rasslat till på sistone – av råttor.

Att fånga de kvicka gnagarna på bild är svårt. Under ett av Mitt i:s besök tas det här kortet, på en råtta som gömmer sig halvhjärtat i det oklippta gräset.

Att fånga de kvicka gnagarna på bild är svårt. Under ett av Mitt i:s besök tas det här kortet, på en råtta som gömmer sig halvhjärtat i det oklippta gräset.

Alexander Kuronen

Enligt Åse Svensk dök de upp med kylan. Att klippa gräset har inte hjälpt, säger hon.

– Då blev det riktig råttfest. Jag har sett ett 20–30-tal hoppa runt.

Under intervjun rusar ännu en gnagare över tomten. Otrevligt, tycker Åse, med tanke på de 600 barn som leker på skolgården.

Barn närmar sig råttorna

Bland dem Mitt i talar med vittnas det om hur skolpersonal har behövt hindra barn från att både peta med pinnar på de gnagande grannarna – och kasta stenar på dem.

På kommunala Lokalfastigheter tror man att råttinvasionen beror på byggarbetena och sprängningarna i området. Bolaget såg de första tecknen på gnagarna i februari och har sedan dess haft kontakt med bekämpningsföretaget Rentokil.

"Vi har följt deras rekommendationer för åtgärder. Vid våra ronderingar och besök har vi inte sett till råttor och vi har inte haft några felanmälningar under 2024 och 2025 som påtalar råttor", skriver Marica Johansson, vd på Lokalfastigheter, till Mitt i.

Marica Johansson på en arkivbild från ett tidigare besök inne på Stora Ursviks gård.

Marica Johansson på en arkivbild från ett tidigare besök inne på Stora Ursviks gård.

Enligt henne ska nya fällor placeras ut så snart de finns tillgängliga.

"Råttor eller andra skadedjur ska inte finnas på eller i anslutning till skolgårdar med lekande barn. Vi agerar alltid skyndsamt så snart vi får kännedom om skadedjursproblematik."

Vad gör ni om råttorna fortsätter att dyka upp?

"Vi kommer att fortsätta att samarbeta med Rentokil framöver, både för att hantera nuvarande råttor och säkerställa att de inte kommer tillbaka."