Det började med en byggsäck för ett halvår sedan. Sedan dess har en efter en tillkommit.
– Man blir ju förbannad! Det blir bara mer och mer skit, säger en granne som passerar säckarna varje dag.
Hon upplever att den dessutom fått sällskap av byggsopor och hushållsavfall.
– Det blir som ett smörgåsbord för råttor. Hur tänker man? Man måste väl ändå ha någonting mellan öronen! Råttorna ökar i stan, det gäller att hålla undan allt som har med mat att göra.
En annan granne berättar att hon har kontaktat ett av de företag vars namn står på några av säckarna.
– Men de menade att det inte var deras ansvar eftersom det inte var de som hade lämnat säcken på trottoaren, säger hon.
En syn som retar gallfeber på många stockholmare.
Privat
Kanske lagändring
Problemet med byggsäckar har länge varit en utmaning för Stockholm stad. Mitt i har i flera artiklar berättat om folk som regerar på hur säckar dumpas på trottoarerna.
Staden inte har rätt att forsla bort dem, eftersom ett fåtal kan ha tillstånd att stå under en tid. I stället hamnar ärendena hos polisen som ska ge grönt ljus för bortforsling. Här är dock ärendena lågprioriterade, och blir liggande på hög.
På Stockholms stads begäran utreder regeringen nu en lagändring som innebär att företag söker tillstånd hos kommunen i stället för polisen om att få ställa ut säckar en tid. På så sätt skulle man få en bättre överblick över vilka som snabbt kan forslas bort.
I väntan på en eventuell lagändring uppger staden att man enbart har rätt att flytta säckar som direkt hindrar trafik eller orsakar problem med skadedjur.
Var den gränsen går är det flera som ställt sig frågande till.
"Gränsen för när en byggsäck är en sanitär olägenhet är inte alltid helt lätt att avgöra. Den säck som stod på Norrtullsgatan såg inte ut att hindra framkomligheten eller innebära en sanitär olägenhet när vi tittade på den i december, men vi åker snart ut och tittar igen, har Malinda Flodman, pressansvarig vid trafikkontoret, tidigare skrivit i ett mejl till Mitt i.
Tusentals klagar på byggsäckarna – bråkdel är lagliga
Förra året hade 35 byggsäckar tillstånd att stå på gatan i Stockholm – alla andra var olagliga.
Nu fortsätter kampen för den lagändring som skulle göra det möjligt för staden att själv ta hand om problemet.
Kungsholmsbon Helena Gidlöf cyklar dagligen runt på Kungsholmen. I korsningen mellan tunnelbanan och Coop i Kristineberg har hon sett hur två fulla big bags har stått sedan i höstas.
– De tinade fram när snön försvann och då kom jag på att just det, de där låg ju där i höstas. Jag kan inte vara ensam om att ha sett dem.
I början av april anmälde Helena säckarna i stadens Tyck till-app. Men big bagsen, som blivit en del av gatumiljön i Kristineberg, har fortfarande inte försvunnit.
– Jag vet inte hur man ska få rätta på det. För systemet verkar inte fungera när man kan köpa en säck och kan lämna dem så här utan spårbarhet och ansvar att ta bort den.
Big bags i Kristineberg på Kungsholmen.
Olle Anrell
De senaste åren har staden fått in 2 000-3 000 klagomål per år som handlar om byggsäckar. De allra flesta står olagligt. Trots att de i flera år varit en vanlig syn i innerstan är det knappt 50 säckar per år som faktiskt har tillstånd.
– Den som renoverar borde ställa sig frågan om det är rimligt att ställa sitt bråte utanför porten. Det är oansvarigt att förfula gatan samtidigt som man gör sitt hem fint, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd.
"Har vi inte laglig rätt att agera"
Staden står dock fortfarande maktlös inför problemet. Man har inte rätt att forsla bort säckarna hur som helst, och kan inte utfärda böter. Det ligger i stället på polisens bord.
– Så som ordningslagen är skriven har vi inte laglig rätt att agera trots att det är stadens egen mark. Det är väldigt olyckligt om stockholmarna tror att problemet beror på att vi inte tar detta på allvar.
För några år sedan berättade Mitt i att staden skulle försöka få till en ändring av ordningslagen, för att själv kunna utfärda viten och snabbt kunna forsla bort olagligt uppställda säckar.
– Polisen har bett oss att sluta anmäla eftersom deras system inte orkar med det. Det är en absurd situation som visar att lagstiftningens idé har fallit, sa dåvarande trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) till Mitt i i februari 2021.
Pågår en översyn
Tanken var att gå samman med andra kommuner för att få större fokus på frågan.
– Men det har varit svårt att få med andra kommuner i detta. Det är framför allt i Stockholm och större städer som det är ett problem, säger Lars Strömgren.
Just nu pågår en översyn av ordningslagen. Syftet är ett annat – det handlar om tillstånd för allmänna sammankomster – men staden har i samband med detta passat på att lobba för den önskade ändringen.
– Under förra mandatperioden tog trafikkontoret tillsammans med en jurist fram ett förslag där det finns beskrivet hur en sådan ändring skulle kunna genomföras.
Skulle det inte bli dyrt för staden att städa upp byggsäckarna?
– Det skulle kunna ta mycket resurser, men det skulle också bli mindre dubbelarbete och mer rationellt om staden skulle få rådighet och möjlighet att ge viten.
Hur kan man bötfälla en ”anonym” säck?
– Exakt hur är något man får undersöka. Nu har vi inte den möjligheten.
Tusentals klagar på byggsäckarna – bråkdel är lagliga
Illrar redo fär råttjakt i Vasastan
Det kryllar av råtthål i den vårblommande rabatten i centrala Vasastan. Men råttorna lever inte säkert – på ingång är Kanel, Salsa och Charlie.
Trion har gjort det här många gånger tidigare. Tillsammans arbetar de som en väloljad maskin.
– Illrarna tycker att det här är jättespännande, säger Mona Ghalayinis, verksamhetschef på Quality Detection Dogs Sweden.
Företaget var först i landet med att få tillstånd att bedriva råttjakt med hund och iller. Metoden är fortfarande ovanlig i Sverige, men den har börjat användas i Malmö. Nu har även Stockholms stad visat intresse.
Till sin hjälp har Mona Ghalayinis med sig hundföraren Bianca Valentin Fridell.
Martin Svensson
Den här dagen är det dock fastighetsförvaltaren Einar Mattsson som är beställare.
Enligt Mona Ghalayinis är jakten noggrant reglerad för att säkerställa att råttorna inte lider i onödan. Det finns även säkerhetsåtgärder för att skydda både illrarna och hundarna, så att de inte skadas eller blir sjuka.
Unge i munnen
På innergården syns stora råtthål i rabatterna. När jaktcockern Charlie, iförd orangea arbetsväst, kliver in på gården är det tydligt att hon har fått vittring på en råtta. Hon ger ifrån sig höga tjut – sedan är det illrarnas tur.
Kanel och Salsa släpps ut ur buren och försvinner snabbt ner i varsitt hål. Salsa kommer snart upp igen, men utan byte.
– Kanel är mycket mer ihärdig, hon har starkare jaktinstinkt, säger Mona.
Quality Detection dogs Sweden har tillstånd utfärdat av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen att bedriva jakten.
Martin Svensson
Efter en stund tittar Kanel upp ur ett hål med en råttunge i munnen – så liten att den ännu inte har öppnat ögonen.
– Det här tycker jag är jättejobbigt. Helst hade jag tagit med den hem, säger Mona medan hon försiktigt håller ungen i sin hand och ömt stryker den över ryggen.
”Fight nature with nature”
Medan illrarna jobbar sitter Charlie på behörigt avstånd. Hon är ett och ett halvt år gammal och har följt med på råttjakt sedan hon var valp för att lära sig av äldre, mer erfarna hundar. Med sig har hon hundföraren Bianca Valentin Fridell.
På Monas företag arbetar 18 hundar och 8 illrar. Vissa hundar är specialiserade på att hitta vägglöss, medan andra jagar råttor.
Martin Svensson
Mona Ghalayinis har över tio års erfarenhet inom skadedjursbranschen, men metoden att jaga råttor med hund och iller är fortfarande relativt ny för henne.
– Fight nature with nature, det är något jag tror på. Det är det mest effektiva sättet att få bort råttorna. Det är också mycket mer humant att låta hunden avliva råttan än att mata den med råttgift, säger hon.
Visar upp
Efter över en timmes arbete kommer plötsligt en stor råtta upp ur ett av de många hålen.
Charlie får snabbt syn på den, och inom några sekunder har hon fångat sitt byte. Stolt springer hon runt och visar upp det för alla.
Fight nature with nature, det är något jag tror på.
Tre miljoner i Stockholm
Det finns omkring tre miljoner råttor i Stockholms stad.
Lever 1–3 år i det vilda.
Äter frukt, insekter, smådjur och sopor.
Kan få 5–12 ungar per kull, upp till 7 kullar per år.
Kan hoppa, klättra och simma.
Har starka framtänder som växer hela livet.
Lever ofta i kolonier med hierarkisk struktur.
Kan sprida smitta via urin och avföring.
Trivs överallt där det finns människor.
Gnager sönder elledningar och isolering.
Källa: skansen.se Anticimex
Kanel, Salsa och Charlie samarbetar för att få bukt på innerstadsråttorna.
Martin Svensson
Illrar redo fär råttjakt i Vasastan
Ny superfälla ska vinna kriget mot Stockholms råttor
Var femte stockholmare undviker platser på grund av rädsla för råttor. Anticimex nya vapen, den digitala råttfällan, både dödar och ger jägarna full koll på den fyrbenta plågan. Nu hoppas de att staden nappar på projektet. – Att övervaka råttorna online är det nya sättet att vinna kriget, säger Håkan Kjellberg på Anticimex.
I skuggan av Stadshuset står Håkan Kjellberg och gräver i en buske. Det tar inte lång tid innan han kan peka ut ett, två och tre råtthål i den dammiga jorden.
– Många har sett från fönstren att råttor springer omkring här nere i parken. Och många tycker det är obehagligt att äta sin lunch utomhus, säger han.
Han är skadedjursexpert på Anticimex och befinner sig på en ”hot spot” för råttor. Här kan den nya digitala råttfällan ha stor effekt.
– Råttorna trivs i parker där det finns mat att äta och buskage att gömma sig i.
Att bekämpa råttor är ett arbete som tar lång tid och måste involvera såväl sophantering som skötsel av buskage, säger Håkan Kjellberg. Foto: Erik Lejdelin
Erik Lejdelin
Digital råttfälla – så funkar den
Råttfällan fungerar enligt följande: De sänks ner på noga utvalda platser i avloppssystemet. När råttan springer in i röret reagerar fällan på den förändrade temperaturen. Fällan slår igen och råttan sköljs bort med avloppsvattnet.
– Fällan har fjorton tänder. Det blir en totalkollaps för råttan. Muskler, ryggrad och kranium krossas. De är testade enligt de hårdaste djurskyddskraven som vi har i Sverige.
Flest råttlarm på Södermalm
Antal observationer av råttor som rapporterats in till trafikkontoret i Stockholms stad under 2018.
Källa: Trafikkontoret Stockholms stad
De dör på ett ”humant” sätt menar du?
– Ja precis. Jämför den här fällan med hemgjorda varianter där man dränker dem på olika sätt, de kan simma runt i dagar innan de dör av utmattning. Eller råttgift – hur lång tid tar det innan de dör av det?
Det här är en digital råttfälla ovan jord. Den skickar en elektriskt stöt som gör att råttans hjärta stannar. Foto: Erik Lejdelin
Erik Lejdelin
Den smarta råttfällan
Varje gång en råtta passerar en fälla skickas data som råttjägarna kan analysera. På så vis kan Håkan Kjellberg och hans kollegor ligga steget före.
– Vi kan se när råttorna förflyttar sig mellan stadsdelar och kvarter – då kan vi informera krogar och stadens miljökontor att råttorna är på ingång.
Men det här låter ganska dyrt?
– Det är en dyrare initial investering, men finns det tekniska lösningar som minimerar giftiga bekämpningsmedel ska man använda dem.
Råttans största skräck. Den här digitala fällan placeras ovan jord och skickar en dödsstöt i råttan. Foto: Erik Lejdelin
Erik Lejdelin
Placeras ut vid ”råttoaser”
Genom att placera ut fällorna på strategiska platser i närheten av ”råttoaser” tror Håkan Kjellberg att de nya digitala systemet kan få stor effekt.
– Vi tror på principen att om vi kommer åt 20 procent av orsaken så kan vi lösa 80 procent av råttproblemet.
Det verkar fungera. Enligt Anticimex minskade antalet råttor i den danska kuststaden Gribskov med 79 procent på elva veckor. Efter 25 veckor var råttorna i princip väck.
Håkan Kjellberg har inte dåligt samvete för att ha ihjäl råttor. De vill inte se en total utrotning, bara minimera antalet där de stör människor. Foto: Erik Lejdelin
Erik Lejdelin
Supergiftet förbjöds
När Stockholm stads dispens för att använda det förbjudna supergiftet Racumin gick ut år 2017 var många oroliga för att råttproblemet skulle komma tillbaka. Farhågan besannades delvis – populationerna återhämtade sig men situationen blev inte lika allvarlig som tidigare.
Nu är populationerna ”normala”, enligt stadens skadedjurssamordnare Tommy Tuvunger.
– Det är bara Racumin som kan nollställa populationen. Vi använder i dag ett gift som heter Ratimor som ser ut som små vinröda tvålar. De kan hålla problemet stången, men inte nollställa det helt, säger han.
Han sätter inte allt för stor tillit till Anticimex digitala lösning.
– Det funkar säkert jättebra på sina ställen, men de är svåra att använda i det offentliga rummet.
Håkan Kjellberg säger att testprojektet fått gehör hos Stockholms politiker – nu hoppas han att de går hela vägen. Foto: Erik Lejdelin
Erik Lejdelin
Världens råttforskare överens
Håkan Kjellberg tror tvärtom att den giftfria metoden är framtiden. Arbetet med de digitala råttfällorna är i nuläget ett testprojekt hos Anticimex. De har hittills placerat ut 2 829 fällor i Stockholmsområdet.
Men de behöver få politikerna på tåget innan de kan gå in i riktigt skarpt läge.
– Vi har sett att problemet växer och vi har råttsanerat på samma sätt i 80 år. Alla stora råttforskare i världen är överens om att övervaka råttorna online är det nya sättet att vinna kriget.
Vi kan se när råttorna förflyttar sig mellan stadsdelar och kvarter - Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex -
De är svåra att använda i det offentliga rummet. - Tommy Tuvunger, skaddjurssamordnare Stockholm stad -
Var femte stockholmare undviker platser för rädsla av råttor
Enligt en undersökning beställd av Anticimex har 80 procent av stockholmarna sett en råtta och 70 procent tyckte att upplevelsen var negativ.
Vanligast är att se råttorna utomhus i gatumiljön (55 procent), i parker (36 procent) och på torg (23 procent). Av alla som svarade upplevde 45 procent att antalet råttor har ökat och var femte undviker till och med platser där råttor kan finnas.