Sollentuna

När det gäller klasstorlekar vill S införa ett riktmärke på max 25 elever per klass.

Även V vill ha mindre klasser och tycker att 25 elever per klass är rimligt, men man har inte beslutat om ett maxtak eller riktmärke.

– Det kan behöva vara lite olika elevantal i olika klasser beroende på vilka elever som går i klassen och ålder på eleverna. Det som vi politiker måste göra är att ge de ekonomiska förutsättningarna för att ha små klasser, säger Maria Wånggren Sallah (V).

MP tycker att max 25 elever per klass vore bra och menar att det skulle kunna nås om eleverna fördelades jämnare mellan kommunens skolor, men ett sådant tvång är partiet emot.

"Rektors ansvar"

SD vill inte se en norm om att alla klasser ska vara lika stora i Sollentuna.

– Det beror på hur berörd klass ser ut och fungerar. Vi anser att det är rektors ansvar att fördela resurserna på bästa sätt, säger Bo Ehlin (SD).

På ett liknande sätt resonerar M då man menar att klasstorleken i grundskolan ska avgöras utifrån ”elevgruppens behov och rektors professionella bedömning, snarare än genom ett politiskt fastställt maxantal”.

L förklarar att de "vill se mindre klasser”, men nämner inget tak eller riktmärke.

C vill att rektorerna ska sätta klasstorlekarna men att större klasser ska kompenseras "med exempelvis tvålärarsystem" och svarar att "vi kommer behöva öka resurserna för detta".

S och V vill anslå mer

På frågan om resurser till förskola och skola är S och V tydliga med att de vill att kommunen ska satsa mer, vilket också avspeglade sig i partiernas senaste skuggbudgetar.

– Vi la 100 miljoner mer än majoriteten på skola och förskola, och med de pengarna skulle vi komma en bra bit på vägen. Men vi tror att vi kommer behöva trappa upp det över många år tills hela förstärkningen av skolan och förskolan är slutförd, säger Maria Wånggren Sallah.

– Det är oacceptabelt att skolor tvingas säga upp skolpersonal samtidigt som kommunen gör överskott på hundratals miljoner om året, säger Anton Lindgren (S).

MP svarar att ”en större del av kommunens utökade ekonomiska utrymme ska reserveras till en förstärkning av budgeten för förskola och skola”.

SD:s Bo Ehlin svarar att han ”är öppen för mer pengar till förskolan” och att finansieringen ska ske ”inom det stora överskottet kommunen har”.

Riktade satsningar

Den styrande Alliansens företrädare trycker främst på att man ”år efter år sett till att höja skolpengen, särskilt för de yngre barnen” (L) och att man ”vill fortsätta investera i barn och unga genom fortsatta höjningar av check- och skolpengen" (KD).

KD vill att kommunen ska ”satsa extra på att stärka skolorna och ge barn och unga som behöver det bättre förutsättningar och mer stöd”. Även L öppnar för sådana satsningar.

– Där behoven växer vad gäller tidiga stödinsatser, elever med särskilda behov, att locka och behålla riktigt bra lärare, där är vi beredda att satsa mer, säger Anders Ekberg (L).

På ett likande sätt vill M prioritera riktade satsningar snarare än generella påslag.

Eventuella förstärkningar ska i första hand finansieras genom prioriteringar.

– Och eventuella förstärkningar ska i första hand finansieras genom prioriteringar och effektiviseringar inom kommunen, inte genom skattehöjningar, säger Henrik Thunes (M).