Har du drabbats av en plötslig längtan efter att åka längdskidor? Samtidigt som du sliter med att få en tid i den fullbokade padelhallen? Och den nyinskaffade valpen gnyr vid dörren?

Som invånare i ett av världens mest individualistiska länder är det lätt att tro att mina val är mina egna. Nog kan jag utförligt motivera varför just jag har börjat åka längdskidor.

Men hur kommer det sig att jag börjar med det samtidigt som så många andra?

Enligt Karin Setréus, doktorand på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, handlar det om att vi är flockdjur.

– När du ser i dina flöden att folk har skaffat valp och kallbadat förstår du undermedvetet hur du ska agera för att signalera tillhörighet, säger hon.

– Vi är beroende av våra relationer och genom att härma andra visar vi vilka grupper vi tillhör.

När det krisar blir gemenskap ­extra viktigt. Karin Setréus misstänker därför att covid-19 kan ha bidragit till en särskilt trendkänslighet.

Umgås mer

– Den som utsätts för något läskigt eller osäkert tenderar att agera mer som gruppen. Man har också en tendens att umgås mer, det finns det forskning på. Under finanskrisen samlades alla på kafé för att trygga sina relationer. När vi nu inte kan träffas blir det desto viktigare att markera tillhörighet på sociala medier. Vi kollar: ”Vad gör min flock?”

Genom sociala medier tar vi omedvetet del av stora mängder information. Vi blir sugna på semlor utan att veta varför, och identifierar oss med personer och grupper utan att ägna frågan en tanke.

– Så kallade early adopters, de som anammar trender tidigt, är ofta personer som en större grupp vill följa. Strategin ”influencer marketing” handlar i princip bara om att placera trender hos personer folk vill känna tillhörighet med.

– Om jag gör det alla andra gör får jag också vara med och prata om det på nästa digitala aw, eller får en tumme upp på Instagram.

Surdegsbröd i varje butik

Trender går också under metatrender, där kallbad, längdskidor och hundar alla faller in under den större trenden friluftsliv, sundhet och utomhusvistelse, menar Karin Setréus.

Det som en gång var en färsk trend blir många gånger en ny norm. För några år sedan började hipsterkaféer sälja surdegsbröd, något som i dag finns i de flesta butiker.

Är vår trendkänslighet ett problem?

– Man pratar om ”social proof”: Jag tycker saker är okej om andra tycker det. Det kan självklart vara farligt när vi inte ifrågasätter utan bara följer. Men det finns också exempel på hur det kan driva opinion och skapa bilskam, köttskam, reseskam. Vi börjar diskutera frågor, vilket kan vara positivt.

Viljan att höra till är grundläggande och naturlig, enligt Karin Setréus.

– Genom våra interaktioner med andra formas och utvecklas vi. Man vet att marknadsförare använder sig av kraften i relationer.