Botkyrka

Det görs fler orosanmälningar om barn som misstänks fara illa i Sverige. Nyligen publicerade Socialstyrelsen en rapport som visade att antalet orosanmälningar ökat med 55 procent sedan 2017 till 2026. 514 000 anmälningar kom in nationellt under 2024.

Fler vuxna ska känna trygghet i hur man agerar vid oro för barn.

Under samma år gjordes 6 210 orosanmälningar till Botkyrka kommun, varav 2 939 gick vidare till utredning. Ännu fler kom in i fjol.

Sedan 2024 till i slutet på maj i år har antalet anmälningar ökat med drygt 20 procent.

– Men en ökning behöver inte automatiskt vara något negativt. Det handlar också om att skola, förskola, fritidsverksamhet och andra aktörer blivit bättre på att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa och vågar agera tidigare. Det är något vi arbetat aktivt med under flera år, säger Carl Widercrantz (TuP) ordförande i socialnämnden.

De får utbildning

Sedan den 15 januari i år omfattas fler myndigheter, inklusive ordningsvakter, i socialtjänstlagen om orosanmälningar. Det innebär att fler måste anmäla om de misstänker ett barn far illa.

I Haninge utbildas ordningsvakter i hur man gör en orosanmälan till följd av lagändringen. Samma sak sker i Botkyrka.

Kommunen har riktade utbildningsinsatser för ordningsvakter, trossamfund, föreningar och fritidsverksamheter.

– Det handlar om att fler vuxna ska känna trygghet i hur man agerar vid oro för barn, säger Carl Widercrantz.

Polis anmäler mest

I Botkyrka stod skola, socialnämnden, polis och hälso- och sjukvård för drygt 74 procent av orosanmälningarna under 2024 och 2025.

En tredjedel av alla orosanmälningar görs av polisen. Vid brott görs automatiskt en anmälan och det kan finnas flera anmälningar kopplat till samma barn. Drygt hälften av anmälningarna blir utredda av socialtjänsten.

Förtroendet viktigt

Enligt Carl Widercrantz är en viktig fråga i Botkyrka att bygga förtroendet för socialtjänsten.

– Det är generellt i kommunen, men vi har speciella utmaningar i de norra delarna. Det beror på de desinformationskampanjer som finns och de språkliga barriärer som vi har. Men där tycker jag att vi gör skillnad.

Han säger att olika nätverk, som bland annat är aktiva på sociala medier, sprider felaktig information om hur socialtjänsten jobbar. I stället för att bemöta falska anklagelser och desinformation möter kommunen Botkyrkaborna, på exempelvis skolor och torg, och informerar om hur socialtjänsten jobbar.

– I stället försöker vi förklara hur socialtjänsten arbetar, varför orosanmälningar är viktiga och vilket stöd som faktiskt finns för barn och familjer, säger han.

Inga extra resurser

Trots ökningen av antalet orosanmälningar finns det inga planerade ökningar i budget för socialtjänsten, uppger Carl Widercrantz.

– Det jag hör är att vi ändå i Botkyrka står oss bra, om man jämför socialtjänster. Men visst finns det ett högt tryck på verksamheten.