Haninge

Haninge har haft kommunala ordningsvakter i två år. Sedan dess har de patrullerat ute i kommundelarna och stöter ofta på barn och unga under sitt arbete, ibland i utsatta situationer där det förekommer alkohol och narkotika, eller i situationer där de riskerar att rekryteras in i kriminalitet.

Från 15 januari omfattas de av nya krav i socialtjänstlagen, där de är skyldiga att göra orosanmälningar om de misstänker att ett barn far illa.

Därför har de tolv upphandlade ordningsvakterna som jobbar i kommunen utbildats i hur man gör, vad man kan skriva och vad som händer efteråt.

Kommunen såg att den sortens detaljer saknades när Polismyndigheten, som förordnar och utbildar ordningsvakterna, informerade om lagförändringen.

– Vi ville säkerställa att ordningsvakter som arbetar i våra kommundelar har kompetensen att göra orosanmälningar. Suddar vi ut osäkerheten kring hur man gör, när man ska göra det, och vad som händer efteråt så tror vi att det genererar fler orosanmälningar så att fler barn och unga fångas upp, säger kommunens säkerhetssamordnare Hanna Bloom.

Hanna Bloom, säkerhetssamordnare på Haninge kommun, hoppas att utbildningen ska väva ihop kommunens resurser mer, och ge ett närmare samarbete med förebyggarteamet och fältassistenter.

Malin Svantesdotter

Vakterna utbildades även om varningssignaler och hur unga kan rekryteras till organiserad brottslighet.

– Ordningsvakterna är en väldigt bra resurs och bygger många relationer med unga. De märker allt mer att barn och unga söker kontakt med dem och vi vill fånga upp barn och unga i riskmiljöer – där ordningsvakterna ofta möter dem.

Exempel på när vakterna kan komma att göra orosanmälningar är när väldigt unga personer rör sig ute sent med äldre, eller där det förekommer alkohol eller narkotika. Det kan även vara tillfällen där de stöter på barn tillsammans med väldigt berusade föräldrar, berättar Hanna Bloom.

Känner sig mer trygg

Peter Mattsson, som arbetat som ordningsvakt i 32 år, är en av de som gick utbildningen.

– Det är ett helt nytt område för oss att göra orosanmälningar, så det var nyttigt.

De går fortbildningar hos polisen var tredje år, men på det här sättet fick de information snabbare efter att lagen trätt i kraft. Peter Mattsson tror att det är särskilt viktigt för alla som arbetar som mobila ordningsvakter.

– Det är deras kärnområde att jobba med ungdomar i kommunen. Nu kan man göra det sista steget om man inte känner att man kommer hela vägen fram. Det blir ett nytt hjälpmedel.

Det är ett helt nytt område för oss att göra orosanmälningar.

Han ser att det kommer vara användbart när de stöter på unga tillsammans med kända kriminella, och oro finns att de ska bli utnyttjade.

Hur känner du själv kring att göra orosanmälningar?

– Innan utbildningen kände jag mig lite tveksam. Man var inte så insatt i vad en orosanmälan faktiskt innebär eller hur man gör det. Jag känner mig mer trygg med det nu.

Han tror att orosanmälningar kan ha en "dålig stämpel", särskilt bland äldre.

– Vi pratade om att det inte är någon fara med att göra en orosanmälan. Jag tycker att det dramatiska försvann lite och att det handlar om att man är orolig för ett barn. Jag hoppas att fler kommuner och stadsdelar tar efter, säger Peter Mattsson.