I september förra året stängde Svedmyrabadet. Sedan öppningen 1968 har ingen ordentlig upprustning gjorts, och bara veckor före stängningen gjorde en översvämning från avloppsstammarna att man fick slänga en massa saker i gymmet och massagerummet.

Men badets framtid har varit oviss och frågan om vem som ska ansvara för det obesvarad.

Inför stängningen rapporterade Mitt i om att den lokala majoriteten var överens om att badet ska renoveras. Ett formellt beslut skulle fattas på hösten. Men så blev det inte.

I stället finns ett utredningsuppdrag i stadens budget för 2025, en utredning som nu pågår i det tysta. Man ska komma fram till hur badet kan renoveras och hur den framtida driften kan finansieras av idrottsnämnden och äldrenämnden.

Brev till politiker

Många som besökt Svedmyrabadet är i behov av varma bad, till exempel på grund av smärtproblematik. Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet, DHR, för människor med nedsatt rörelseförmåga, engagerar sig i badet. De har nu skickat ut ett brev till berörda politiker. I det skriver man bland annat att organisationen nåtts av förhandssignaler om att det finns risk att badet inte renoveras eller återöppnas. Anledningen? Att renoveringskostnaderna kommer att anses bli för höga.

Mitt i får inga svar på detaljfrågor om utredningen utan hänvisas till politiken.

"Vi håller fortfarande på och utreder och det finns inte så mycket att säga innan vi är klara" skriver David Ulmér på stadsledningskontoret i ett mejl till Mitt i.

Han tror inte att de kommer att ha något besked innan budgeten för 2026 blir offentlig, det vill säga i oktober.

Men det blir ingen intervju med vare sig socialborgarrådet Alexander Ojanne (S) eller idrottsnämndens ordförande Maria-Elsa Salvo (S) om badet.

"Det är en utredning på gång som vi väntar på. Vad gäller målgruppen så hänvisas dem till Sandsborgsbadet som är tillgänglighetsanpassat och uppvärmt till 30 grader", skriver deras pressekreterare.

"Borde kunna svara"

Patrik Forslin, som driver frågan för DHR, önskar svar från politikerna.

 – Det mest rimliga vore om politikerna kunde inse att de inte kan överge vad de har lovat. Hur ska den här utsatta gruppens behov kunna tillgodoses? Det borde någon kunna svara på, oavsett om utredningen är klar eller inte, säger han och fortsätter:

– Även om en renovering skulle bli dyr måste kalkylerade kostnader ställas mot vad nyproduktion skulle kosta.