På Vallentuna odlarförenings koloniområde är det ännu inte så mycket som kommit upp ur jorden mer än krokusar, scilla och snödroppar. Men här och var står grönkål och purjolök från i fjol kvar i landen. Att sträcka ut säsongen över vintern är ett sätt att höja sin livsmedelsberedskap.
I släpljuset står Anne Lönnqvist och rensar sitt land. Hon bor i Norrgården och har haft lott här i 30 år.
– Jag odlar mest grönsaker som jag brukar torka eller frysa in. Och jag sparar så mycket pengar på det. Om man torkar kan man lagra dem i många år. Jag har dem i källaren. Pumpa går bra att lagra och jag brukar ha kvar sedan förra säsongen.
Hon är ursprungligen från Kenya och satsar både på kål och rotfrukter och på grönsaker från hemlandet som inte går att köpa här. Just nu står plantor som ska sättas ut när det blivit lite varmare på groning hemma i lägenheten.
Under första och andra världskriget hjälpte koloniträdgårdarna våra förfäder att hålla svälten borta. I det kärva omvärldsläget uppmanar nu MCF, Myndigheten för civilt försvar, åter svenskarna att odla eget.
– Beredskapsodling har funnits under alla krig. I Storbritannien och USA hette det Dig for Victory och Victory Gardens och en stor del av grönsaksproduktionen skedde hemma. 1917 var det stor matkris i Sverige och potatisrevolution, säger Liselotte Roll som hjälpt MCF att ta fram råd för beredskapsodling och förstås har ett eget köksland i radhusträdgården i Åkersberga.
Liselotte Rolls råd för beredskapsodling
Satsa på en bas med fleråriga växter: fruktträd, bärbuskar och perenna grönsaker som jordärtskocka.
Bygg på med energirika och lättodlade grödor: potatis, jordfrukter, kål, ärter och bönor. Välj bort det som inte ger så mycket näring, som chili och tomater.
Om kyl och frys inte funkar kommer farmors kunskaper väl till pass: Gräv en stuka där du kan förvara potatis och jordfrukter. Syrning, konservering, syltning och torkning är andra beprövade sätt att lagra skörden. Se till att ha fysiska kokböcker och utskrivna recept om nätet skulle släckas ner.
Förläng odlingssäsongen. Det går att så spenat och morötter redan i februari, sätta potatis i två omgångar och låta grönkål, brysselkål och purjo stå kvar i jorden över vintern.
Källa: Liselotte Roll
Den som beredskapsodlar håller sig till säkra kort.
– Man satsar på det som ger garanterad skörd, energirika grödor som kan lagras och på att hålla igång odlingen så stor del av året som möjligt. Man håller inte på med chili utan sådant som ger mycket mat. Och det ska funka även för odlare som inte är så rutinerade.
I dag råder myndigheterna oss att ha mat hemma som räcker i en vecka.
– Men de flesta kriser varar längre. Det behöver inte handla om krig, det kan vara klimatkris, insektskris, pandemi, logistikproblem med sanktioner och varor som inte kommer fram.