Det går på några sekunder. Träden kapas ett efter ett och faller till marken.

Vi står i Flemingsbergsskogens naturreservat, några hundra meter från Visättra sportcenter. Under september och oktober avverkas träd i tre av Huddinges naturreservat; Flemingsbergsskogen, Gladö Kvarnsjöns naturreservat och Orlången. Vattenfall ska nämligen dra nya elledningar tvärs genom kommunen – från Flemingsberg till Lissma.

Anledningen: Elnätet räcker inte till. Prognosen är att vi behöver dubbelt så mycket el 2045 som i dag.

– Kommunerna växer, inflyttningen ökar, företag expanderar och nya bostäder byggs. Dessutom har vi hela elektrifieringen av samhället. Då måste vi öka kapaciteten för att klara att leverera el, säger Mikael Björnér, kommunikationsansvarig på Vattenfall Eldistribution.

Förstärkningen i Huddinge är en del av "Kapacitet Stockholm" som innebär att 30 mil elledningar ska uppgraderas. Det är en investering på 6 miljarder kronor och ska fördubbla kapaciteten i Stockholm.

– Vi uppgraderar elnätet från 70 kilovolt till 130 kilovolt vilket gör det möjligt att överföra mer el i ledningarna, säger Mikael Björnér.

Sträckan från Flemingsberg till Ekudden i Haninge är 7,9 kilometer lång och kostar 250 miljoner.

– Vi kommer ersätta en äldre ledning med två nya som vi bygger så nära den äldre ledningen som möjligt för att göra minsta möjliga intrång i naturen. Vi vill inte avverka några träd i onödan, säger Erik Pettersson, tillståndsspecialist.

Erik Pettersson visar på kartan för Mikael Björnér hur ledningssgatan går genom Huddinge. "Det är ett pussel", säger han.

Angie Gray

Tio år från start till mål

Redan 2017 började man planera för projektet, sedan tar det lång tid att få alla tillstånd.

– Vi räknar med att det tar nästan tio år innan det är klart. Det är ett stort pussel att lägga, särskilt i Stockholm där vi har en enorm konkurrens om mark, säger Erik Pettersson.

I Flemingsbergsdalen är ledningen nedgrävd under marken, resten av sträckan är den luftburen.

– Vi får inte elnätet på de högre spänningarna att fungera rent tekniskt med nedgrävd kabel, annat än undantagsvis på korta sträckor där fysiskt utrymme saknas. Så vi måste hålla oss till luftledningar, säger Erik Pettersson.

Vattenfall Eldistribution har fått tillstånd att fälla 9 000 träd som är större än 8 centimeter i diameter.

Kunde ledningen ha gått längs med Lännavägen i stället för genom naturreservaten?

– Där har vi konkurrens av Trafikverkets projekt Tvärförbindelse Södertörn. Vi är redan i ett läge där vi tvingat flytta på en del ledningar för att Trafikverket ska få plats. Och i tätortsområden får vi inte plats med den här typen av ledningar. Vi landade i att det bästa var att bygga parallellt med den befintliga ledningen.

Den befintliga ledningen rivs när de nya ledningarna är i drift. Den färdiga ledningsgatan blir omkring 36 meter bred. Delar av den inhägnas för att låta kor beta där.

De uppgraderade elledningarna dras parallellt med den gamla ledningsgatan för att inte behöva avverka fler träd än nödvändigt. Här står Erik Pettersson, tillståndsspecialist, Berina Fazlagic, projektledare och Mikael Björnér, kommunikationsansvarig vid ledningsgatan i Flemingsbergsskogen.

Angie Gray

Bevarar höga stubbar

Det är en av många så kallade skyddsåtgärder. Många av träden är exempelvis kapade högt upp. Kvar lämnas fyra meter höga stubbar.

– De skapar en struktur som det är brist på i reservaten och gynnar en massa arter, säger Erik Pettersson.

Vid avverkningen lägger man också ut ris och stockar för maskinerna att köra på för att minska markavtryck.

Ett antal kompensationsåtgärder för intrånget i naturreservaten görs också.

– Vi bygger till exempel salamanderhotell där groddjur ska trivas och övervintra och vi sätter upp fågelholkar. Och vi skapar bibäddar som är ett slags sandbäddar där bin trivs, säger Erik Pettersson.

Totalt genomför Vattenfall Eldistribution kompensationsåtgärder för 6 miljoner kronor längs sträckan genom naturreservaten i Huddinge.

När avverkningen av träd är klar påbörjas upphandlingen av vem som ska bygga de nya ledningarna. Man räknar med att de ska vara i bruk 2026.

Vad hade hänt om ni inte byggt ut elnätet?

– Vi hade fått säga nej till exploateringar; att bygga nya bostäder och arbetsplatser. Men det är en hypotetisk fråga. Vi som nätägare har en skyldighet att ansluta de som vill producera eller förbruka el. Vi måste hitta en lösning, säger Erik Pettersson.