Länet

I slutet på 2018 utrustade SL biljettkontrollanter med kroppskameror. Syftet var att öka resenärernas trygghet och minska stöket i kollektivtrafiken.

Redan 2021 konstaterade Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) att kamerorna användes på ett sätt som stred mot dataskyddsförordningen (GDPR) och att SL skulle betala 16 miljoner kronor i sanktionsavgift.

SL överklagade beslutet i förvaltningsrätten, därefter kammarätten och till sist hamnade målet hos Högsta förvaltningsdomstolen – som i sin tur begärde att EU-domstolen ska tolka GDPR åt dem.

Och i dag kom domen: EU-domstolen bedömer att SL-kontrollanter får ha kroppskameror – förutsatt att det framgår tydligt att de spelar in, samt vem som samlar in personuppgifterna och syftet med det.

Informationen kan till exempel förmedlas via skyltar, enligt EU-domstolen.

Tamsons (M): En seger

Oppositionsregionrådet Kristoffer Tamsons (M), som länge velat se att fler kontrollanter får kameror, ser domen som en delseger.

– Jag förväntar mig nu att biljettkontrollanternas kroppskameror används i större utsträckning än i dag. Vi måste alla steppa upp arbetet mot de som tjuvåker, stör och förstör i kollektivtrafiken, säger han.

Mitt i söker Jakop Dalunde (MP), trafikregionråd.