För bara en månad sedan såg det ut att ljusna vid den ekonomiska horisonten. Prisökningarna hade lugnat sig och Riksbanken väntades, efter att ha sänkt räntan två gånger, göra det igen. Inför 2025 års avtalsrörelse fanns förhoppningar om löneökningar på över 3 procent.

Välbehövligt eftersom flera år av prisökningar, höga räntor och återhållna löner gjort det svårare för många att få pengarna att räcka till.

Inflationsspöket är tillbaka

Värst var det under 2022. Då steg konsumentprisindex, KPI, med över 12 procent. På tre år har priserna i dagligvaruhandeln stigit med hela 23 procent.

Nu verkar det som att inflationen börjar ta fart igen.

Preliminära siffror från SCB visar att KPI steg från 1,5 procent i december till 2,2 procent i januari. Det

väcker tvivel på att det kommer fler räntesänkningar.

Fler höjningar hotar

Enligt Matpriskollen började priserna dra i väg i slutet av månaden. De spår att ökningarna kommer att fortsätta.

En osäker omvärld och ett hotande handelskrig bidrar inte till att stabilisera priserna.

Lise-Lott Lindbergh från Rosengården ska in på Lidl för att handla. Hon blir inte ett dugg förvånad över siffrorna.

– Jag har det ganska bra och köper det jag behöver. Men jag passar på att köpa kaffe när det är extrapris, säger Lise-Lott Lindbergh, Rosengården. 

Louise Kristoffersson

– Allt kostar ju jättemycket mer. Kaffe, smör är väldigt dyrt. Och äpplen, de kan kosta 50 kronor kilot, säger Lise-Lott Lindbergh. Att det blivit dyrt märker man bara man går in i en affär. Såklart att jag tittar på extrapriser, säger hon.

– Det är värdelöst. Det är ju inte bara matpriserna, det är räntorna, elen och allting, säger Håkan Peldán, Gustavslund om prisökningarna.

Louise Kristoffersson

De senaste åren har påverkat privatekonomin också för Håkan Peldán, Gustavslund.

– Man får hålla igen så mycket det går. Det blir mer pasta och lättare rätter. Mer köttfärssås och färre stora köttbitar. Men det viktigaste är att hålla nere elförbrukningen. Jag släcker lampor och sätter på tvättmaskinen på nätterna. Det gör skillnad. Och så får man jobba mera så det blir mer pengar.

Jenny Winqvist från Brottby ska hinna handla innan förskolehämtningen av stora barnet.

Louise Kristoffersson

– Det är synd att mat blir dyrt, säger Jenny Winqvist från Brottby. Man vill ju inte snåla på det. Men det blir dyrare varje gång man handlar. Jag försöker välja det som inte är onödigt dyrt men ändå blir det dyrt. Och vi har ganska nyligen fått ett nytt barn.

Emma Malmström, Åby, med Julian, 2,5 år, har varit och fikat och ska handla. Julian fryser i blåsten och vill in.

Louise Kristoffersson

Emma Malmström från Åby har höga matkostnader med fyra barn hemma.

– Men mat behöver man ju. Vi försöker veckohandla och handla grönsaker efter säsong, det blir också godare. Och vi gör storkok i den mån det går. Men det blir sällan över, det går åt. Barnen vill ha vissa maträtter men vi försöker ändå tänka prismedvetet och går efter kampanjer, säger hon.

Hon tror inte att plånboken blir tjockare i år.

Senare ljusning

– Man får anpassa aktiviteterna efter det. Kanske reser vi inte på samma sätt när det är oroligt. Man får se till att njuta av det som finns på hemmaplan. 

Håkan Peldán hoppas ändå på en ljusning, men längre fram.

– I år blir plånboken nog tunnare men nästa år kanske mindre tunn. Vi får väl se. Vi har lagt om amorteringarna och ska försöka förhandla med banken.