Solna/Sundbyberg

Sedan 1 juli kan livsmedelsbutiker och apotek inte längre neka en kund som vill betala med kontanter. Den nya lagen, som klubbades i våras, är en del i att göra Sverige mer motståndskraftigt om de digitala tjänsterna skulle ligger nere.

Människor som av olika skäl inte kan betala digitalt riskerar också att exkluderas när de inte kan betala med kontanter, enligt regeringen.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett pressmeddelande.

"Vill kunna välja själv"

Varför bara mataffärer och apotek berörs av nya lagen handlar om att de har en särskild betydelse i vardagen, menar lagstiftarna.

Systemet med kort är bra om det fungerar. Men när det inte gör det, då står man där.

Sundbybergsbon Ewa Bytner tycker att beslutet är bra.

– När jag var på Willys fick de strul med kassan så att man inte kunde betala med kort. Alla som inte hade kontanter fick lämna butiken utan sina varor. De blev jättearga, säger hon.

Själv var Ewa glad, ty hon hade sedlar med sig.

Hon ser flera fördelar med den vanan.

– Om du har pengar och de tar slut så vet du att de tar slut. Och visst, systemet med kort är bra om det fungerar. Men när det inte gör det, då står man där.

"Jag tyckte synd om arbetarna på Willys som inte kunde köpa lunch", säger Ewa Bytner. Till höger i bild Birgitta Freiburghaus.

Alexander Kuronen

Medan vi står och talar ger sig förbipasserande Solnabon Birgitta Freiburghaus in i samtalet.

Hon stämmer in i hyllandet av lagändringen.

– Helt riktigt! Jag tycker inte om kortsystemet och vill kunna välja själv.

Dessutom tror hon att de digitala lösningarna påverkar folks syn på pengar till det sämre.

– Barn vet inte hur pengar ser ut i dag, det är bara "swish från mamma" hela tiden. Då ser man inte värdet i det, säger Birgitta.

Bra – men innebär också risker

Även branschorganisationen Svensk handel är positiv till den nya lagen och säger att de allra flesta av deras medlemmar inom dagligvaruhandeln – 95 procent – redan tar emot kontanter.

– Bara cirka sex procent av alla betalningar sker med kontanter, och det är oftast småbelopp, säger Henrik Ekelund, policy- och planeringsansvarig på Svensk handel.

Såväl mataffärer som apotek måste hädanefter kunna ta emot sedlar och mynt. För guldsmeder råder än så länge inte samma krav.

Alexander Kuronen

Men ökar mängden sedlar innebär det samtidigt ökade risker för rån och högre kostnader för säkerhet och transporter med mera, tillägger han.

– Vi tycker att staten bör bära en del av de här kostnaderna, tillsammans med företagen, och att även offentlig service, så som sjukvård, bör omfattas av det nya kontantkravet.