9 000 nya bostäder ska byggas i Vallentuna

Kommunen har stora planer. Fram till 2040 ska Vallentuna få 9 000 nya bostäder.

I Kristineberg har landskapet ändrat skepnad. Skogen har huggits ner, berg har sprängts, sten krossats. Marken har grävts upp och området genomkorsas nu av rör i olika färger: grova betongrör för dagvattnet och plaströr i olika färger för fjärrvärme, avlopp, el och bredband.

I en grop står Jeans Silvereke och Anton Westerberg och lägger dagvattenrör som ska leda vatten till en damm som ska anläggas i området. När markarbetena är klara kan bygget av den första etappens 800 bostäder sätta igång.

I de svarta rören ska det gå fjärrvärme. Vid björkdungen till vänster startar de första byggena. Jordmånen kallas för silt. Den är lös och sandig och behöver fixeras.

Louise Kristoffersson

De närmaste åren ska 1 800 bostäder byggas här. Kommunens planer är omfattande och fram till 2040 får Vallentuna nya 9 000 bostäder. Beslutet klubbades för ett år sedan.

Drygt hälften ingår i den så kallade Sverigeförhandlingen där kommunen åtagit sig att bygga 5 650 bostäder mot att stat och region förlänger Roslagsbanan till Centralen fram till 2035.

Sedan 2018 har 1 225 bostäder byggts, varav 770 är mindre lägenheter och hyresrätter.

Det finns just nu antagna detaljplaner för ytterligare 2 000 bostäder men för att de ska bli verklighet måste byggherrarna fatta beslut om byggstart.

På varsin sida av Allévägen har Sveaviken byggt totalt 72 bostäder. På den gamla polishustomten nya studentbostäder blivit klara under våren.

Louise Kristoffersson

Men de kan försenas. Marknaden är mer osäker än på länge med höjda byggkostnader och sjunkande bostadspriser. Över hela landet har de dåliga tiderna fått byggtakten att tvärbromsa.

I Vallentuna föll antalet byggstarter till 122 i fjol, lite mer än en tredjedel av de 350 bostäder som påbörjades under 2021. 

För en del projekt krävs också ny infrastruktur. I Kristineberg behöver Roslagsvatten bygga ut en vattenledning.

Parken bredvid Stenugnsbageriet försvinner. Här ska det byggas ett nytt hus med 30 lägenheter och butiker i bottenplanet. Arbetena börjar i år.

Louise Kristoffersson

Ett annat orosmoln är att Trafikverket har ritat om sina bullerkartor för lågfartsflyget till Arlanda, vilket kan stoppa en stor del av de planerade bostäderna.

Trots den osäkra marknaden tror kommunen att de flesta av de runt 300 bostäder som påbörjats under 2023 ska bli klara under året.

För att uppnå de högt ställda målen skyndar kommunen på detaljplanerna och försöker få klart planer för 450 nya bostäder om året – mer än de 400 om året som krävs för att producera 9 000 bostäder till 2040. I år räknar kommunen med att få klart detaljplaner för så mycket som 2 600 bostäder, varav 1 500 i Tellusområdet.

Stora bostadsbyggen fram till 2025

Projekt: Kristineberg etapp 1

Användning: Huvudsakligen bostäder, ca

800 st (flerbostadshus och småhus)

Aktörer: Kommunen, NRE, Sveaviken, Vectura, Titania, Götenehus

Tidplan: Preliminär byggstart 2023

Projekt: Åbyholm

Användning: Huvudsakligen bostäder, ca

800 st (flerbostadshus, rad-, kedje- och småhus)

Aktörer: Kommunen, SMÅA

Tidplan: Preliminär byggstart 2024/2025 för privatägd mark och markanvisade områden.

Projekt: Ormsta-Stensta

Användning: 320 bostäder, varav 60 blir ett äldreboende eller vårdboende

Aktörer: Järntorget, Viperincus Fastighets AB, KAMS/Kärnhem AB, Besqab, Odalen och andra privata fastighetsägare samt Vallentuna kommun. 

Tidplan: Preliminär byggstart 2024.

Projekt: Del 2 av Rickebyhöjd

Användning: Bostäder, ca

60 st (flerbostadshus)

Aktörer: Titania

Tidplan: Preliminär byggstart 2024

Projekt: Kuben

Användning: Bostäder,

28 st (flerbostadshus) med centrumändamål i bottenvåning

Aktörer: FastPartner

Tidplan: Preliminär byggstart 2024

Källa: Bostadsbyggnadsprognos 2023–2032 och planchef Christer Foglé.

Större senare byggen

Norra centrum

Parkeringen nedanför Systemet kan bebyggas med 200–500 lägenheter, centrumverksamhet och kanske en förskola. Detaljplan inte spikad. Trolig byggstart 2028.

Norra Vallentuna nordväst

1 000 bostäder, troligen småhus. Mycket är osäkert på grund av påverkansområdet för lågfartsflyget och riksintressepreciseringen för Arlanda. Trolig byggstart 2028.

Tellus

Runt det ombyggda gymnasiet där kommunhuset ska flytta in finns planer på att bygga ut centrum så att det fortsätter över järnvägsspåren. 1 000 nya bostäder, en förskola, ett seniorboende, garage och två parker. Men planen är osäker och beror bland annat på de privata fastighetsägarnas intresse

Byggstart tidigast 2028.

Södra Haga

Här kan 250 bostäder i lägenheter och småhus börja byggas 2031.

Ubby Norra, Mellersta och Södra

600–700 bostäder kan byggas. Men området, som ligger norr om Molnby station, ingår i lågfartsflygets påverkansområde och därför är planerna ännu osäkra.

Trolig byggstart 2027.

Kristineberg etapp 2–5 får ytterligare 1 000 bostäder mellan 2026 och 2030. Total 1 800 bostäder.

Lindholmens centrum

290 lägenheter och ett nytt centrum.

Detaljplan nästa år. Trolig byggstart 2027.

Jeans Silvereke och Anton Westerberg anlägger en dagvattentunnel på uppdrag av kommunen. Den ska leda vatten till en damm som ska anläggas i det nya bostadsområdet Kristineberg. Varje betongrör är 2,20 meter långt och väger två ton. Är grundarbetet gediget tar det 20–30 minuter att få ett rör på plats. 

Louise Kristoffersson

9 000 nya bostäder ska byggas

Här är de stora bostadsprojekten som kommer att förändra Vallentuna

Tio byggen att ha koll på i Vallentuna

1. Gärdesvägen

Cirka 100 bostäder i flerfamiljshus byggs på Gärdesvägen/Centralvägen. Det här bygget har kommit långt och på sina håll är inflyttning på gång. Husen som byggs på Gärdesvägen ger centrum en med urban karaktär.

https://www.mitti.se/nyheter/vaxande-vallentuna-valkomnas/repvjc!q3ftcwoYH5odjj3ePtMvQ/

2. Studentbostäder

Där det gamla polishuset stod, i korsningen Gärdesvägen/Allévägen bredvid Kulturhuset byggs det som ska bli Vallentunas första studentbostäder. Här fick Vallentunaborna vara med och tycka till om utformningen. Bland fem förslag som medborgarna fick vara med och rösta på vann till slut bidraget "Studenternas bästa hem", av bolaget Sveaviken Bostad AB. Cirka 40 studentbostäder blir det här.

Det byggs även bostäder på tomten bredvid där en pizzeria tidigare låg.

3. Kuben

Snart finns chansen att bo riktigt centrumnära i Vallentuna. Mitt i centrum, mellan Tärningen och huset där Stenugnsbageriet ska ett bostadshus med mellan 20 till 30 hyreslägenheter byggas. Till våren kommer markarbeten att dra igång.

4. Åby ängar

Åby ängar växer fram och börjar ta form som ett helt nytt område i Vallentuna med sin egen karaktär och blandning av flerfamiljshus och stadsradhus. Just nu byggs 39 lägenheter mitt i området för "familjebildare" i 30-40-årsåldern, samt för 55-plussare.

Det byggs mycket lägenheter i flerfamiljshus i Vallentuna. Men småhusen dominerar. 70 procent av kommunens bostadsbebyggelse består av småhus. Andelen småhus, flerfamiljshus väntas inte förändras dramatiskt till följd av den bebyggelse som ske just nu i kommunen.

5. Tellusområdet

Tellusområdet, där bland annat bensinmackar, Sportsclub och Lidl ligger ska utvecklas. I framtiden är planen att kommunens förvaltningskontor ska flytta ihop med Vallentuna gymnasium i skolans nuvarande lokaler.

Men exakt vad och när utveckligen av Tellus kommer igång är inte klart. Kommunen måste komma överens med fastighetsägare inom området vad som ska göras först. Ett exempel är den tomma tomten utanför Lidl som ägs av Lidl. Där är det oklart vad fastighetsägaren vill göra med marken.

6. Åbyholm

Än syns bara en förberedd infart från Lindholmsvägen mitt emot ishallen på IP. Men snart ska 800 bostäder, såväl i flerbostadshus som rad-, kedje- och småhus växa fram i Åbyholm. Planen för området är klar och just nu pågar diskussion med en exploatör som ska förvärva marken av kommunen..

7. Kristineberg

Ett stort skogsområde väster om Arningeleden från centrala Vallentuna och söderut ska, när allt är klart, hysa cirka 1 800 nya bostäder. Bygget av projektets första etapp, längst norr ut i planområdet, har dragit igång. Här blir det runt 800 bostäder och en liten centrumdel. Just nu kan man se hur gatustrukturen växer fram. Under nästa år kommer husen att börja resas

8. Lindholmen

Hela Lindholmen ska utvecklas. Målet är runt 600 nya bostäder, närservice och tätare trafik på Roslagsbanan. Bland Lindholmenborna är intresset stort. Ett samrådsmöte hölls i slutet av augusti och många hade synpunkter. Senare i höst, 23 november bjuder kommunen in till nytt dialogmöte på Bygdegården i Lindholmen.

9. Kårsta Ekskogen

I det lantliga Kårsta/Ekskogen ska det byggas bostäder. Planen Kårsta-Rickeby 1 genomförs just nu. Planen Kårsta-Rickeby 2, som ska möjliggöra för bygge av 100 bostäder, har varit på paus sedan 2018 men nu i höst sätter planarbetet igång igen. Anledningen till att planarbetet fick avbrytas var att kommunen fick ett föreläggande från Länsstyrelsen gällande vattenförsörjning till fastigheterna längs Kårevägen. Syftet med detaljplanen var att möjliggöra utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp i området.

10. Fjärilsparken

Sist men inte minst en byggnyhet som bör glädja alla barn. Fredagen 7 oktober invigdes en helt ny lekpark i Kårsta. Lekparken heter Fjärilsparken och har temat fjärilar och natur.

Anna Wilson

Nästan hälften av skogen är borta

Det nya bostadsområdet tar 35 hektar av Kristinebergsskogen, runt 70 fotbollsplaner, i anspråk. Knappt hälften av den ytan har huggits ner och till sommaren dras gator till den första etappen.

– Ungefär hälften av området fortsätter att vara grönområden. Mycket skog bevaras och en del bli parkmark. Vi ska anlägga en dagvattendamm och förhoppningsvis få till en trevlig miljö, säger Lovisa Hallin, som är kommunens projektledare för Kristineberg.

Om planerna väckte protester för knappt tio år sedan har hon hört färre kritiska röster nu när de ska sättas i verket.

– Jag bor själv i Vallentuna och mina föräldrar bor i närheten. Många jag pratat med är positiva och tycker att det behövs nya bostäder. Jag har bara fått något enstaka samtal där man har varit upprörd över byggplanerna.

Hon hoppas att arbetena med att dra vägar kan sätta igång innan semestern.

Vid Gävsjön, öster om Kristineberg, planerar kommunen ett nytt friluftsområde med elljusspår i anslutning Roslagsleden. Det finns även tankar om att anlägga spår för mountainbikes.

– Vi har fått statliga bidrag för att utreda möjligheten att restaurera Gävsjön, ta fram vattenspegeln och gynna biologisk mångfald.

Men hur skyddar man biotoper när man tar bort så mycket skog?

– Vi har tagit in specialister på att ta ner träd. Sen har även vår kommunekolog hjälpt till i planeringen.

Naturskyddsföreningen i Vallentuna hade helst velat låta skogen skogen stå kvar.– Det är den sista tätortsnära skog vi har kvar i södra Vallentuna, säger vice ordförande Margareta Lysell.

Hon hörde till dem som stred för att Kristinebergsskogen skulle bevaras när planerna på det nya bostadsområdet blev kända.

– Helst skulle vi vilja bevara hela skogen eftersom den har höga naturvärden, säger hon.

Margareta Lysell är ansvarig för skogsfrågor i Vallentuna Naturskyddsförening. Hon har lett vandringar i Kristinebergsskogen både med medlemmar och politiker.

– Det är den sista tätortsnära skog vi har kvar i södra Vallentuna. Man får annars ta sig till andra sidan Gävsjön och det är ganska långt om man bor längs Stockholmsvägen. För ner mot sjön har det också försvunnit mycket.

Nu är hon rädd att avverkningen och byggena kommer att få skogsprägeln att gå förlorad.

– De säger att man ska ta hänsyn. Men så stor är inte skogen i dag att jag tror att det går. Jag är orolig för att hällmarkerna kan förstöras. Lavarna som växer där är väldigt slitkänsliga. De växer långsamt.

I 35 år har Carol Terry och Peter Olsson bott på Tunavägen, nära Kristinebergsskogen.

Den har givit lugn och återhämtning. En morgon i januari hade den avverkats.

– Det var helt tomt, säger Carol Terry och tittar ut över fältet nedanför bussgaraget. Jag tycker att det är jättetråkigt och fick en klump i magen.

Fältet är nu helt öppet.

På andra sidan gång- och cykelvägen, uppe vid Okvistavägen, ligger travarna med timmer. En del av stockarna är mycket tjocka och vittnar om att träden som fällts var gamla.

Även om hon bott länge i Vallentuna och beslutet att bygga i Kristinebergsskogen var omdebatterat hade hon inte hört talas om planerna.

Peter Olsson gick in på kommunens hemsida för att ta reda på mer.

– När jag såg detaljplanen tänkte jag ”oj, var det så mycket”, säger han.

Carol Terry tycker att avverkningen blev för omfattande.

– Det är sorgligt, säger hon. Tänk på alla djur, vart ska de ta vägen? Vi har märkt att vildsvinsböket flyttat längre bort. Det här är ett väldigt fint friluftsområde där många plockar svamp och bär. Annars får man åka i väg med bilen och då är risken kanske ännu större att stöta på ett vildsvin.

Kristinebergsskogen har gett henne lugn, ro och återhämtning.

– Man har kunnat gå här i två tre timmar med hunden. Det är så avstressande.

– Vi är bortskämda, säger Peter Olsson. Pepsi älskar att springa lös här.

Carol Terry har förståelse för att det ska byggas bostäder men tycker ändå inte att det behövs fler just nu.

– De har ju byggt väldigt mycket vid centrum, vid Åby park, Åby ängar och bortåt 4H. Där fanns förresten en jättefin skog. En dag var den också borta.

När Josef och hans flickvän köpte sin lägenhet för ett år sen sa mäklaren ingenting om att skogen de bor granne med skulle avverkas.– Först tyckte vi att det var jättetråkigt. Sen har vi insett att det förhoppningsvis är positivt också.

Vi möter honom på vägen mot scoutstugan där han är ute och promenerar med sin hund Ulla.

En bit bort jobbar en avverkningsmaskin med att lyfta bort stubbar från mark där det tidigare stod träd. Enstaka ruskor av blåbärs- och lingonris står kvar.

Josef flyttade hit från andra sidan stan för ett år sedan. Sedan dess har det blivit dagliga hundpromenader här.

– Det är tråkigt, säger han om all skog som försvunnit. Vi får väl se hur det blir. Det är ju skönt att ha skog att gå i, särskilt när man bor så nära. Men det är också kul att de expanderar. Så länge man behåller skog är det inga konstigheter. Det finns mycket att ta av. Men maskinerna hörs dygnet runt.

– Mäklaren sa inget om det när vi skulle flytta hit. Först tyckte vi att det var jättetråkigt. Sen har vi insett att det förhoppningsvis är positivt också. Det blir större, ett närlivs, ett dagis och lite parker. Det låter ju bra. Men man vet ju inte hur det blir. Vi hoppas att det blir bra.

I höjd med bussgaraget går vi ner mot cykelvägen som går parallellt med Okvistavägen.

Även här är det helt avverkat förutom några enstaka träd utmed cykelbanan. Uppe vid stora vägen ligger fler högar med timmerstockar. Några av dem är rätt tjocka, vi räknar till runt 60 årsringar.

Louise Kristoffersson

louise.kristoffersson@mitti.se

08-550 551 19

Beslutet var omdebatterat

Debattvågorna gick i början av 2010-talet höga inför beslutet att bygga bostäder och avverka i Kristinebergsskogen. Alliansen var för medan S, V, MP samt SD motsatte sig planerna.

Även Naturskyddsföreningen var kritiska till att ett uppskattat rekreationsområde med värdefull natur skulle bebyggas.

2016 antogs ett miljöprogram och 2020 klubbades detaljplanen för etapp 1, som nu har påbörjats. Därmed kan 800 nya bostäder byggas, varav 500 lägenheter och 300 småhus i såväl hyres- som bostadsrätter. Dessutom kommer en förskola, lekplats och äldreboende.

De första bostäderna är färdiga för inflytt 2024.

När hela området står klart 2026 ska det finnas 1800 bostäder samt en skola, butiker och ett vårdboende.

Området ligger i Kristinebergsskogen vid Påtåker och Okvista industriområde

2014 gjorde Sweco en inventering av naturen Kristinebergsskogen.

De noterade gamla tallar, varav en del var så gamla som 300 år. En hel del döda träd, både stående och sådana som ligger på marken fanns också. De är viktiga eftersom de blir bostäder åt insekter.

I området som enligt inventeringen har en "naturlig skogsstruktur" fanns gott om olika stannfåglar: tofsmes, svartmes, talltita, kungsfågel, nötväcka, entita, blåmes, stjärtmes, hackspettar, trädkrypare, domherre, nötskrika, tjäder och järpe.

Lingon, blåbär, skvattram, odon och ljung växer på marken liksom motaggsvamp, vitmossa, renlavar och fönsterlavar.

Källa: Naturvärdsinventering Kristineberg, Sweco