Utsatt. En studie av antisemitismen i Malmös skolor visar på en utsatthet för judiska elever och bristande kunskaper bland personalen. Foto: Sacharias Källdén

Nu kartläggs antisemitismen i Stockholms skolor

Judiska församlingen vittnar om en utbredd rädsla som begränsar judiska barn och ungdomars liv i Stockholm. Nu ska antisemitismen i stadens skolor kartläggas.

  • Publicerad 08:19, 17 maj 2021

Stockholms stad ska följa Malmös exempel och genomlysa förskolor, grundskolor och gymnasieskolor för att få en djupare kunskap om hur utbredd antisemitismen är och vilka uttryck den tar sig.

Rapporten från Malmö, som presenterades tidigare i år, visade på en stor utsatthet i skolorna för judiska elever och kunskapsbrister om antisemitism bland personalen.

"Gör att man inte kan leva ett fritt liv"

Även i Stockholm finns en utbredd antisemitism som drabbar judiska barn och ungdomar, enligt Hanna Halpern, generalsekreterare på judiska församlingen.

– Det handlar sällan om fysiskt våld men om antydningar och rädslor, att man inte vågar berätta, att man inte våga vara stolt över sitt ursprung. En rädsla för repressalier gör att man inte kan leva ett fritt liv, utan man känner sig som den andre, säger Hanna Halpern.

Att göra en utredning likt den i Malmö har tidigare efterfrågats av Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ och Socialdemokraterna i Stockholm. Nu meddelar skolborgarrådet Isabel Palmqvist Smedberg (L) att arbetet kommer att starta i höst.

"Oacceptabelt" med vit makt i skolorna

I Malmö har en särskild samordnare för arbetet mot antisemitism lett utredningen som byggt på enkäter och intervjuer. Hur Stockholms stads genomlysningen ska gå till ska tydliggöras under sommaren.

– Vit makt-miljön har en framträdande roll och finns på våra skolor vilket är helt oacceptabelt. Antisemitismen tar sig många olika uttryck och vi måste bli bättre på att identifiera dem, säger Isabel Palmqvist Smedberg.

När genomlysningen är klar vid årsskiftet ska den grönblåa majoriteten återkomma om vilka insatser som behövs.

– Vi kommer att utgå från den här undersökningen, som belyser de reella problemen, och baserat på vad som framkommer i den titta på åtgärder. Vi måste jobba brett. Den här kunskapen behövs på alla nivåer, säger Katarina Luhr (MP), borgarråd med ansvar för frågan om nationella minoriteter i Stockholm.

Kan påverkas av läget i Israel och Palestina

Judiska ungdomsförbundet har i dialog med staden lyft fram lärarnas kunskap och förmåga att bemöta antisemitiska incidenter som en av de största och mest centrala utmaningarna.

Redan nu tror skolborgarrådet att det kommer krävas utbildningsinsatser för all personal på skolorna, från lärare och elevhälsan till klottersanerare.

Stockholm vann prestigekampen – nytt förintelsemuseum ska öppna

Att antisemitismen ökar i sociala medier, något som oroar judiska församlingen, och att konflikten mellan Israel och Palestina förvärrats på nytt, tror skolborgarrådet kommer att visa sig i arbetet.

– Jag är övertygad om att vi kommer att behöva jobba med den kopplingen till konflikten, säger Isabel Palmqvist Smedberg.

Sockholm antar definition av antisemitism

Stockholms stad antar nu också den definition av antisemitism som International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) formulerat. Den lyder så här:

”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.”

I definitionen finns också elva nutida exempel på antisemitism i offentliga sammanhang, i media, i skolor, på arbetsplatser och i religiösa sammanhang.

Sveriges regering har tidigare ställt sig bakom definitionen, som finns i sin helhet här.

Visa merVisa mindre