Gustavsberg

– Här ser ni det som är typiskt för det här området, glest och öppet mellan ekarna så att de få ljus och plats. Det är spår från förr när man lät djuren beta här och på så vis höll markerna öppna. Skogsbete användes i minst 500 år, säger Gunnar Lind, en av de som bor i Farsta slottsvik.

Han visar ett av områdets största träd – en ståtlig, 200-300 år gammal ek som mäter fem meter i omkrets.

– De här träden är boplatser åt en mängd olika djur, som ekorrar, fladdermöss och fåglar.

Deras samfällighet äger de 16,5 hektar naturmark i Gustavsberg som nu utreds för att bli Värmdös nästa biotopskyddsområde.

Marianne Haage, Värmdös kommunekolog, och Gunnar Lind, boende i Farsta slottsvik, mäter en av områdets största ekar. "3,85 meter i omkrets" konstaterar de. Det finns minst ett 30-tal ekar av den här storleken i området, enligt Gunnar.

Christian Lärk

Populärt friluftsområde

Området sträcker sig från Idrottsvägen i söder till Farstaviken i norr och innehåller ett rutnät av promenadslingor, ridvägar, stigar och utflyktsplatser. Alltihop används flitigt av Gustavsbergsborna.

– Det har blivit betydligt fler besökare i området sedan vi flyttade hit för 20 år sedan. Det gör att det blir större slitage och vi mäktar inte med att underhålla allt själva längre, det är stora kostnader för föreningen, säger Gunnar Lind.

En orsak är alla bostäder som byggts i och runt Gustavsbergs hamn de senaste åren, däribland de så kallade Porslinskvarteren.

Gunnar Lind, boende i Farsta slottsvik, och Marianne Haage, Värmdös kommunekolog, promenerar i området som föreslås bli biotopskyddsområde. "Det här var Gustavsbergs matbod, området försörjde fabriken med livsmedel – kött från djuren och grödor från odlingarna" berättar Gunnar Lind.

Christian Lärk

Cirka 2,7 hektar av det utpekade området består av Engelska parken, som anlades av ägaren till Farsta säteri på 1800-talet. Det gör att det också finns ett kulturhistoriskt värde, utöver det biologiska och för friluftslivet, menar Gunnar Lind.

Därför har kommunen nu beslutat att utreda om de kan ge området ett skydd och ta över skötseln. Det skulle bland annat innebära att marken inte får bebyggas.

Farsta slottsvik har ovanligt många gamla och stora träd, framförallt ekar.

– Den här typen av ekmiljöer är sällsynta och skyddsvärda, området är också relativt stort, säger Marianne Haage, kommunekolog i Värmdö kommun.

I det nya föreslagna biotopskyddsområdet vid Farsta slottsvik finns även en mängd 100-200 år gamla tallar, många över 20 meter höga, konstaterar Gunnar Lind, boende i Farsta slottsvik.

Christian Lärk

"Väl värd investering"

Parallellt med detta beslutades nyligen att göra ett 85 hektar stort område söder om Brunn till naturreservat, och att skicka ut ytterligare ett område på samråd. Det senare är 115 hektar stort, Sången vid Långsunda, nära Norra Lagnö.

Det pågår också en utredning för att göra delar av Vidsjöskogen på Ingarö till naturreservat, söder om platsen där det tidigare planerades bostäder, men som avbröts på grund av protester. Dialog förs där med markägaren.

Skötseln kostar runt 200 000 kronor per år och område, alltså totalt över en halv miljon kronor i ökade driftskostnader för kommunen

– Det är en väl värd investering. Vill vi bevara naturen för kommande generationer så måste det få kosta, säger kommunalråd Kristina Lång C).

Det föreslagna biotopskyddsområdet i Farsta slottsvik sträcker sig ner till Farstaviken, även viss ängsmark ingår. "Det vore fint och kul om vi kunde ha djur betandes här, som det har varit tidigare, om möjligt, till exempel får", säger Marianne Haage, Värmdös kommunekolog.

Christian Lärk

Samtidigt innebär detta ett stort rekreationsvärde för Värmdöborna, menar hon.

– Ju mer skyddade områden vi får desto bättre. Viktigast är ju egentligen att vi skyddar mark som vi inte äger och inte har rådighet över. I fallet med Farsta slottsvik är det rimligt att kommunen tar över en del av ansvaret. Det ger oss möjlighet att göra en bra skötselplan med vår egen expertis.